VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Artikel nr 5 2013: VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Mia Hasselblad_Camilla Björkman stor

Lärarna Mia Hasselblad och Camilla Björkman har skrivit en utvecklingsartikel om Visual Self Learning (VSL).

Att videofilma sig själv i klassrummet är ett lika enkelt som effektivt sätt att utveckla sin lärarroll. Lärarna Mia Hasseblad och Camilla Björkman på Myrsjöskolan i Nacka har utformat en modell med mobilkameran och en rad fokusfrågor som främsta verktyg.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi tyckte att vi hade genomfört ett bra projekt och i upplägget ingick att skriva en utvecklingsartikel om arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Om vårt projekt, Visual Selt Learning som syftar till att utveckla lärarrollen i klassrummet. Konkret handlar det om att videofilma sig själv i klassrummet med förslagsvis en mobiltelefon och därefter analysera vad man gör utifrån ett visst fokus. Vi har tagit fram mallar till fyra fokusfrågor: Tydlighet och måluppfyllnad, disposition av lektion, genusperspektiv samt interaktion mellan lärare och elev. Tanken är att filma förutsättningslös och först efter lektionen bestämma fokus, just för inte styra sig själv för mycket. I mallarna svarar man sedan på en rad frågor såsom ”vad gick bra, mindre bra, varför och hur kan jag göra annorlunda nästa gång”.

– Lika viktigt som att försöka rätta till svagheter är tanken att också uppmärksamma vad man är bra på. Det här görs individuellt, det är alltså bara man själv som ser filmen och svarar på frågorna. Intentionen är att det inte ska ta längre tid än tio minuter att svara på frågorna. För att få verklig effekt bör man filma sig själv ganska ofta, helst varannan vecka eller åtminstone en gång i månaden. Genom att använda metoden kontinuerligt kan man tydligare följa utvecklingen hos sig själv.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har ju filmat oss själva under en längre tid och det har verkligen synliggjort oss som pedagoger. Att se sig själv på film väcker en massa frågor om hur man är som lärare, om man ser till att alla elever kommer till tals, vilka frågor man ställer. Med tiden blev vi båda mer uppmärksamma på oss själva i klassrummet även de lektioner vi inte filmade. Lite överraskade var att även eleverna började uppmärksamma hur och vad vi pedagoger gjorde eller inte gjorde. Det var roligt!

Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Vi har blivit mer observanta på oss själva i vår lärarroll. Tror vi båda ser oss själva med lite nya ögon, på ett positivt sätt!

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Projektet har fått ganska mycket uppmärksamhet i Nacka kommun där vi jobbar. Vi ska berätta om projektet på en intern konferens och hoppas så klart att våra kollegor ska bli intresserade.

Susanne Sawander

Camilla Björkman är utbildad 4-9 grundskollärare i Ma och NO/Tk och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: camilla.bjorkman@nacka.se

Mia Hasselblad är utbildad 4-9 grundskollärare i SO och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: mia.hasselblad@nacka.se

Sidan publicerades 2014-02-04 09:33 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser