VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Artikel nr 5 2013: VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Mia Hasselblad_Camilla Björkman stor

Lärarna Mia Hasselblad och Camilla Björkman har skrivit en utvecklingsartikel om Visual Self Learning (VSL).

Att videofilma sig själv i klassrummet är ett lika enkelt som effektivt sätt att utveckla sin lärarroll. Lärarna Mia Hasseblad och Camilla Björkman på Myrsjöskolan i Nacka har utformat en modell med mobilkameran och en rad fokusfrågor som främsta verktyg.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi tyckte att vi hade genomfört ett bra projekt och i upplägget ingick att skriva en utvecklingsartikel om arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Om vårt projekt, Visual Selt Learning som syftar till att utveckla lärarrollen i klassrummet. Konkret handlar det om att videofilma sig själv i klassrummet med förslagsvis en mobiltelefon och därefter analysera vad man gör utifrån ett visst fokus. Vi har tagit fram mallar till fyra fokusfrågor: Tydlighet och måluppfyllnad, disposition av lektion, genusperspektiv samt interaktion mellan lärare och elev. Tanken är att filma förutsättningslös och först efter lektionen bestämma fokus, just för inte styra sig själv för mycket. I mallarna svarar man sedan på en rad frågor såsom ”vad gick bra, mindre bra, varför och hur kan jag göra annorlunda nästa gång”.

– Lika viktigt som att försöka rätta till svagheter är tanken att också uppmärksamma vad man är bra på. Det här görs individuellt, det är alltså bara man själv som ser filmen och svarar på frågorna. Intentionen är att det inte ska ta längre tid än tio minuter att svara på frågorna. För att få verklig effekt bör man filma sig själv ganska ofta, helst varannan vecka eller åtminstone en gång i månaden. Genom att använda metoden kontinuerligt kan man tydligare följa utvecklingen hos sig själv.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har ju filmat oss själva under en längre tid och det har verkligen synliggjort oss som pedagoger. Att se sig själv på film väcker en massa frågor om hur man är som lärare, om man ser till att alla elever kommer till tals, vilka frågor man ställer. Med tiden blev vi båda mer uppmärksamma på oss själva i klassrummet även de lektioner vi inte filmade. Lite överraskade var att även eleverna började uppmärksamma hur och vad vi pedagoger gjorde eller inte gjorde. Det var roligt!

Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Vi har blivit mer observanta på oss själva i vår lärarroll. Tror vi båda ser oss själva med lite nya ögon, på ett positivt sätt!

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Projektet har fått ganska mycket uppmärksamhet i Nacka kommun där vi jobbar. Vi ska berätta om projektet på en intern konferens och hoppas så klart att våra kollegor ska bli intresserade.

Susanne Sawander

Camilla Björkman är utbildad 4-9 grundskollärare i Ma och NO/Tk och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: camilla.bjorkman@nacka.se

Mia Hasselblad är utbildad 4-9 grundskollärare i SO och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: mia.hasselblad@nacka.se

Sidan publicerades 2014-02-04 09:33 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer