VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Artikel nr 5 2013: VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Mia Hasselblad_Camilla Björkman stor

Lärarna Mia Hasselblad och Camilla Björkman har skrivit en utvecklingsartikel om Visual Self Learning (VSL).

Att videofilma sig själv i klassrummet är ett lika enkelt som effektivt sätt att utveckla sin lärarroll. Lärarna Mia Hasseblad och Camilla Björkman på Myrsjöskolan i Nacka har utformat en modell med mobilkameran och en rad fokusfrågor som främsta verktyg.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi tyckte att vi hade genomfört ett bra projekt och i upplägget ingick att skriva en utvecklingsartikel om arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Om vårt projekt, Visual Selt Learning som syftar till att utveckla lärarrollen i klassrummet. Konkret handlar det om att videofilma sig själv i klassrummet med förslagsvis en mobiltelefon och därefter analysera vad man gör utifrån ett visst fokus. Vi har tagit fram mallar till fyra fokusfrågor: Tydlighet och måluppfyllnad, disposition av lektion, genusperspektiv samt interaktion mellan lärare och elev. Tanken är att filma förutsättningslös och först efter lektionen bestämma fokus, just för inte styra sig själv för mycket. I mallarna svarar man sedan på en rad frågor såsom ”vad gick bra, mindre bra, varför och hur kan jag göra annorlunda nästa gång”.

– Lika viktigt som att försöka rätta till svagheter är tanken att också uppmärksamma vad man är bra på. Det här görs individuellt, det är alltså bara man själv som ser filmen och svarar på frågorna. Intentionen är att det inte ska ta längre tid än tio minuter att svara på frågorna. För att få verklig effekt bör man filma sig själv ganska ofta, helst varannan vecka eller åtminstone en gång i månaden. Genom att använda metoden kontinuerligt kan man tydligare följa utvecklingen hos sig själv.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har ju filmat oss själva under en längre tid och det har verkligen synliggjort oss som pedagoger. Att se sig själv på film väcker en massa frågor om hur man är som lärare, om man ser till att alla elever kommer till tals, vilka frågor man ställer. Med tiden blev vi båda mer uppmärksamma på oss själva i klassrummet även de lektioner vi inte filmade. Lite överraskade var att även eleverna började uppmärksamma hur och vad vi pedagoger gjorde eller inte gjorde. Det var roligt!

Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Vi har blivit mer observanta på oss själva i vår lärarroll. Tror vi båda ser oss själva med lite nya ögon, på ett positivt sätt!

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Projektet har fått ganska mycket uppmärksamhet i Nacka kommun där vi jobbar. Vi ska berätta om projektet på en intern konferens och hoppas så klart att våra kollegor ska bli intresserade.

Susanne Sawander

Camilla Björkman är utbildad 4-9 grundskollärare i Ma och NO/Tk och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: camilla.bjorkman@nacka.se

Mia Hasselblad är utbildad 4-9 grundskollärare i SO och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: mia.hasselblad@nacka.se

Sidan publicerades 2014-02-04 09:33 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.