Whiteboards gör eleverna aktiva och engagerade

Artikel nr 18 2014: Synligt lärande. Erfarenheter av att använda små whiteboards i undervisningen

IMG_0483

Mikael Sjöström är förstelärare, IT-pedagog och SO- och svensklärare. Han arbetar på Neglinge skola i Nacka kommun.

Mikael Sjöström har skrivit en utvecklingsartikel om hur användandet av whiteboards dels fått eleverna mer aktiva, dels gjort det lättare för läraren att få koll på att alla hänger med på lektionerna.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och mina kollegor tycker att vårt arbete med whiteboards i klassrummet har gett väldigt fina resultat. När man hittat något som man tycker funkar vill man ju gärna sprida sitt evangelium!

Vad handlar artikeln om?

–  Jag har beskrivit fem olika sätt man kan använda whiteboard på. För återkoppling, eleverna får ofta i början på lektionen skriva ner något de minns från förra lektionen, för att på så sätt skapa en röd tråd. För anteckningar, när man sett en film eller läst en text så kan man använda den för stödord. För utvärderingar, för att exempelvis låta eleverna skatta om de känt arbetsro. För formativ bedömning, genom att låta alla eleverna svara på en fråga och sedan visa upp sin whiteboard – då får jag som lärare snabbt en uppfattning om vilka som hänger med och vilka som behöver med stöd. Och slutligen som substitut för handuppräckning, istället för att en svarar kan alla enkelt få redovisa sitt svar.

Vilka resultat har du sett?

– Mycket större aktivitet, fler elever är aktiva och engagemanget är större, det är roligt att använda whiteboard. Den blir som ett verktyg för tänkandet, alla vet att det man skriver inte kommer att sparas och det gör det till ett friare medium, det behöver inte vara helt rättstavat eller färdigt och perfekt, det är ett sätt att sätta ord på sina tankar.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– När jag planerar anpassar jag upplägget efter de olika användningsområden för whiteboards. Jag kontrollerar också oftare elevernas förståelse för vad vi gjort på lektionerna. Jag ber ofta att få en kort återkoppling på vad vi gått igenom, det blir mer repetition och mer reflektion i det egna lärandet. Och det blir också tydligt när någon elev inte har hängt med.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft studiedagar där jag visat hur jag arbetar och vad man kan göra med whiteboard. Idag har alla elever på skolan whiteboards och vi har börjat arbeta med dem även på lågstadiet.

Hanna Nolin

Mikael Sjöström är förstelärare, IT-pedagog, SO- och svensklärare, Neglinge skola, Nacka kommun.
E-post: mikael.sjostrom@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-21 11:50 av
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:01 av


Relaterat

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer