An exploration into the implications of the Covid-19 restrictions on the transition from Early Years Education to Key Stage 1 for children with special educational needs and disability – a comparative study

This small-scale comparative study explores how the coronavirus pandemic has impacted on the transition from Early Years Education to Key Stage 1 (KS1) for children with special educational needs and disability (SEND) in a SEND specialist school in the UK. Two focus group interviews were conducted with nine professionals who work across three KS1 classes for pupils with moderate learning difficulties at a SEND specialist provision setting. This study aimed to compare their experiences and observations of how the children responded to this significant transition in September 2020, in the context of the coronavirus restrictions, and how their practice, provision and transitional support were adapted to meet the needs of the children and to adhere to the changing Covid-19 guidance. The novel findings of this study revealed that the professionals observed significant disruptions and delays in children’s independence skills and social and emotional skills, and in adhering to behavioral expectations, in comparison to cohorts in previous academic years. Additionally, the study identified a lack of consistent and systematic educational guidance during the coronavirus pandemic and a significant difference in transitional support practices due to the coronavirus restrictions.

Författare: Jessica Wythe

An exploration into the implications of the Covid-19 restrictions on the transition from Early Years Education to Key Stage 1 for children with special educational needs and disability – a comparative study

The British Journal of Special Education (BJSE)

Sidan publicerades 2022-08-30 11:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Stor variation i övergång från förskola till skola

Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

At udforske leg i skolen i et økologisk perspektiv

Med afsæt i et design-based research projekt og længerevarende observationer af børns leg i skolen udvikler denne artikel begrebet om legeorden og et økologisk forståelsesperspektiv, der ser samspil, sammenhæng og helhedsorientering som centrale værdier for blikket på leg i skolen. Gennem konkrete empiriske nedslag viser artiklen, hvordan leg i skolen etableres og vedligeholdes, og hvordan skolens samspil er med leg.

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

Barns berättelser – kamratkulturer skapas kring förskolans fotodokumentation

Artikeln bygger på teorier om dokumentationen som en normaliserande makt i interaktion med enskilda subjekts egna agens. Genom att lyssna till hur 19 förskolebarn mellan 4–6 år interagerar med pedagogisk fotodokumentation eftersträvas i studien att fånga barnens egna perspektiv.

En forskningsgranskning om möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan

Denna studie syftar till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan.

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv.

Ett eget utrymme: Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser

I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem.

Mulighetsrom for de yngste barna til deltakelse, lekende dynamikk og samspill i et fellesskap

Med denna uppsats vill författarna lyfta fram nya perspektiv relaterade till hur närvaron och frånvaron av sekundära intersubjektiva gemenskaper kan påverka de yngsta barnens upplevelser av deltagande i förskolevardagen.

”Nu är man betydligt mer försiktig”: Förskollärare om den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

Dokumentation i förskolan – en innehållsanalys av förskolans styrdokument i Finland och Sverige

Syftet med artikeln är att bredda och fördjupa förståelsen för hur dokumentation gestaltas i de finländska och svenska styrdokumenten i relation till förskolläraruppdraget.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Ny studie vägleder framtidens skolor

Fler än 1000 svenska skolor behöver byggas eller byggas om de närmaste tio åren. En ny studie vid Högskolan i Gävle ger metoder för design och organisering av de nya skolorna.  ”Det är dyrt att bygga fel, och den fysiska miljön i den nya skolan måste matcha organiseringen och de pedagogiska arbetssätten,” säger Anneli Frelin, professor i didaktik.

Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!

Trängseln i barns utemiljö ökar, vilket påverkar hälsa, lek, lärande och behov av natur negativt. Men från ett landskaps­laboratorium i Alnarp leder forskaren Fredrika Mårtensson en motståndsrörelse.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Skolportens digitala kurser