Är det man ser det som sker? En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus

Studien visar att elevers delaktighet och inkludering ökar som en konsekvens av genomtänkta förändringar av en laboration. Resultaten indikerar att det krävs mer än en ytlig betraktelse av laborationen för att upptäcka hur eleverna interagerar och hanterar uppgiften. En laboration som handlar om strålning studerades ur elevers perspektiv, för att få en uppfattning om hur lärarens intentioner realiserades. Laborationstillfällena följdes genom observationer med ljudinspelningar och anteckningar som sedan analyserades. Under studien förändrades designen av laborationen i syfte att skapa ökade förutsättningar för delaktighet och inkludering. Observationerna från ursprungstillfället visade inte många tecken på självständigt agerande. Efter två cykler av analys och förändring styrde eleverna i hög grad själva över hur mätdata samlades in och tolkades.

Författare: Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst

Forskning om undervisning och lärande, nr 13, sep 2014.

Sidan publicerades 2014-11-14 15:03 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Experiment med tryckluft och besök i en gruva. Projektet med att ta fram en mejselhammare i samarbete med ett industriföretag ökade elevernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

Utveckling

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Utveckling

Utforskande samtal mellan lärare och forskare om uppkopplade klassrum

Den här artikeln sätter fokus på samtal mellan lärare och forskare om utmaningar kopplade till undervisningens digitalisering på en skola som har satsat på införandet av digital teknologi i alla ämnen.

Vetenskaplig tidskrift

Metoder för återkoppling – en kraftfull professionskunskap för matematikundervisning inom vuxenutbildningen

Specifikt studeras hur vuxna elevers engagemang och studieteknik påverkas av två olika metoder för återkoppling. Studien är ett aktionsforskningsprojekt, som tar sin utgångspunkt i en pågående praktik, där läraren under flera år har utvecklat och testat olika metoder för återkoppling.

Vetenskaplig tidskrift

”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll

Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG.

Vetenskaplig tidskrift

Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning

Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt.

Vetenskaplig tidskrift

Rektorers och skolhuvudmäns meningsskapande om förskoleklassens position i utbildningslandskapet

The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices.

Vetenskaplig tidskrift

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

Vetenskaplig tidskrift

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

Vetenskaplig tidskrift

Den vetenskapliga frågan och det moraliska svaret

Denna artikel behandlar hur Förintelsen ska undervisas enligt den svenska skolans läroplan där den tillhör det centrala innehållet. Artikeln analyserar elevers responser på en fråga från det nationella provet i årskurs 9.

Vetenskaplig tidskrift

Barn som busfrön eller kreativa aktörer?

I artikeln kommer ett enskilt, överraskande trassligt, fokusgruppssamtal med fyra elever att omtolkas med utgångspunkt i Charles Sanders Peirce’s begrepp abduktion. Materialet är hämtat ur ett treårigt forskningsprojekt kring elevers erfarenheter av konstnärlig undervisning som bedrevs av professionella konstnärer.

Vetenskaplig tidskrift

Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer

I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?

Vetenskaplig tidskrift

Samtycke, känslor och möjligheter att agera: barnsyn och barns aktörskap i sexualbrottsförebyggande litteratur för förskoleåldern

I artikeln analyseras svenska bilderböcker som gör anspråk på att förebygga sexuella övergrepp. Syftet med studien är att analysera böckernas barnsyn och syn på barns aktörskap. Analysen visar att böckerna beskriver övergrepp i vaga uttryck.

Vetenskaplig tidskrift

Återbruk i antropocen

Syftet med artikeln är att skapa kunskap om hur återbruk kan förstås som didaktisk verksamhet. Artikelns forskningsfrågor är (1) Vad är ett möjligt undervisningsinnehåll om återbruk? (2) Hur kan detta återbruksinnehåll förstås i relation till vår samtid antropocen: vad är det som förs vidare och på vilket sätt?

Vetenskaplig tidskrift

Didaktiken efter idealismen

Artikelns syfte är att skapa medvetenhet om den tyska idealismens påverkan på didaktiskt tänkande, både när det gäller undervisningsinnehåll och specifikt när undervisningsinnehåll förstås i relation till antropocen. Artikeln är strukturerad så att den belyser de två aspekter som ingår i artikelns titel: kopplingen mellan didaktik och idealism, samt undervisningsobjektets status och antropocen.

Vetenskaplig tidskrift

Förskolans utbildning i Antropocen

Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats.