Barns övergång från förskola till skola. En enkätstudie med föräldrar

The aim of this study was to investigate the parents’ perspectives of children’s transitions from preschool to school (preschool class and recreation centre) in two Swedish municipalities. The aim was also to investigate the importance of transition activities from the parents’ perspectives. In this study, a transition is understood as a mesosystem, a discontinuity and a non-linear process. A questionnaire with close-ended questions in paper form was constructed and distributed to the parents with the help of the heads and teachers. 131 parents, whose children had recently moved from preschool to school, received the questionnaire, while 70 parents answered it. The data was statistically analysed. The results showed that i) the parents, with few exceptions, experienced children’s transitions as safe and well-functioning, ii) about half of the parents felt some concern or concern in conjunction with the children’s transitions, iii) the parents of children in need of extra support and/or extra stimulation and challenges felt some concern or were concerned more often and iv), overall, the parents considered transition activities to be important. The study has relevance for staff working in preschools and schools, heads and teachers in training, researchers and others interested in educational transitions and transition activities.

Författare: Johanna Lundqvist och Margareta Sandström

Barns övergång från förskola till skola. En enkätstudie med föräldrar

Educare Nr 4 2021

Sidan publicerades 2022-02-23 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 20:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Bildning för hållbar utveckling – och dess potential för svenskämnets undervisning

Författarna belyser hur arbete med berättelser inom ramen för vad som kallas Bildning för hållbar utveckling, kan ge svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning.

Mulighetsrom for de yngste barna til deltakelse, lekende dynamikk og samspill i et fellesskap

Med denna uppsats vill författarna lyfta fram nya perspektiv relaterade till hur närvaron och frånvaron av sekundära intersubjektiva gemenskaper kan påverka de yngsta barnens upplevelser av deltagande i förskolevardagen.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Handlingsrammer og handlingsrom i kunst og handverksfaget. Korleis institusjonelle mønster medverkar i studentars skapande prosessar med installasjonar

I artikeln diskuteras slöjduppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande.

”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan

Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Tre barn återberättar. Struktursammanbindning i tal och skrift

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Tre barn återberättar – Struktursammanbindning i tal och skrift

Åsa Wedin och Eva von Walter: Tre barn återberättar - Struktursammanbindning i tal och skrift

Vennskap mellom de yngste barna i barnehagen

Anne Greve: "Vennskap mellom de yngste barna i barnehagen".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.