Betydelsen av att variera innehållsliga aspekter för yngre elevers lärande av platsvärde

Forskning har visat att elever kan ha svårt att förstå platsvärde och att undervisning inte alltid lyckas med att utveckla deras kunskap om begreppet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning av platsvärde i grundskolans tidigare år. I studien definieras platsvärde som det värde en siffra representerar i ett tal, utifrån var i talet den står. Studien genomfördes av en grupp lärare och en forskare i en intervenerande och iterativ process med 20 elever i grundskolans årskurs 2. Variationsteorin har använts för att analysera videoinspelade lektioner med fokus på vad som gjordes möjligt att lära i undervisningen. Detta jämfördes sedan med eftertest som visade vad eleverna hade lärt sig. Resultatet visar att, när det gäller några av platsvärdets aspekter, verkar vissa variationsmönster som skapades i undervisningen ha varit mer gynnsamma för elevernas förståelse, än andra. Härvidlag förefaller de exempel som används att vara av betydelse. Studiens teoretiska bidrag och relevans för lärares undervisningspraktik diskuteras.

Författare: Henrik Hansson

Forskning om undervisning och lärande, vol 7, nr 3

Sidan publicerades 2019-10-23 08:06 av Susanne Sawander


Relaterat

Undervisning i förskolan, 3 mars

Fördjupande föreläsningar kring undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Under dagen behandlas ämnen som: Undervisning i förskolan – vad skulle det kunna vara? Hur planerar du en undervisning där de yngsta barnen stimuleras, utmanas och fångas? Förskollärares röster om undervisning. Missa inte en intressant dag, välkommen!

Instruktion av hantverkstekniker i slöjden

Att ha en didaktisk medvetenhet om kommunikationsformer och kommunikativa resurser ökar förutsättningarna för läraren att på förhand veta hur och på vilket sätt eleven bäst kan mötas. Det visar Joakim Andersson som studerat olika kommunikationsformer i slöjdundervisningen.

Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen

Fysisk aktivitet i kombination med matematikundervisning förbättrar elevernas koncentration och arbetsminne. Det visar Andreia Balan och Jenny Green i sin studie.

Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Petterssons studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.

Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Genrekunskaper som ett led i läsförståelsearbetet

Robert Walldén har undersök textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier.

Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3

I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på.

Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

“Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan

Artikeln fokuserar på gymnasieelevers förmåga till kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter och på vad som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla förmågan.

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Flerstämmig musikundervisning i förskola

Musikundervisningen i ett samverkansprojekt synliggör hur flera innehållsliga aspekter kopplade till just musik kan utgöra en flerstämmig grund i samband med undervisning. Det visar forskarna i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, Ylva Holmberg och Ann-Christine Vallberg Roth, bägge vid Malmö universitet.

Slöjdforskning i fokus

Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete – kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning

Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.