Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden

Nästan alla barn går i förskolan och det gäller även barn med ett autismspektrumtillstånd. I dagsläget beräknas cirka 1 av 59 barn ha en autismdiagnos. Gemensamt för individer inom autismspektrumet är att de har svårigheter vad gäller ömsesidig kommunikation och i sin förmåga att utveckla ett socialt samspel samt begränsad stereotypa beteende repertoarer och intressen. För att erhålla diagnosen ska symptomen ha uppkommit före tre års ålder. I dagsläget kan man ställa diagnos vid tvåårsåldern. Forskning visar tydligt att tidiga intensiva interventioner med grund i tillämpad beteendeanalys (mångsidiga program) utförda av kvalificerade personer och som genomförts på ett strukturerat sätt är de mest effektiva interventioner och har visat sig genera långsiktiga och positiva framsteg inom områden som adaptiva beteenden, delaktighet, ökning av kognitiv förmåga (cirka 50% av barnen). förmågan att lära sig från miljön, färre placeringar i special pedagogisk grupper samt bidrar till minskning av gapet mellan barnet med autism och typiskt utvecklande jämnåriga (National Research Council, 2001; Reichow Cochrane review; Strain & Bovey, 2011; Bradshaw et al., 2015). Det finns i dagsläget ytterst lite forskning om hur man kan överföra forskning rörande barn med autism till praktik i vanliga förskolemiljöer. En förutsättning för detta är en lärandemiljö med hög kvalitet, vilket innefattar utformning av den fysiska miljön, lärandeklimatet samt personalens kompetens. I dagsläget finns det ingen utprövad lärandemiljöskala som kan användas för att kartlägga styrkor och svagheter i förskolemiljöer där barn med autism ingår. Dessutom visar studier utförda i Sverige att personal inom förskolor ofta saknar kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap. Detta innebär ett samarbete mellan universitetet, kommunen och landstinget både på administrativ och lokal nivå. Två delstudier kommer att ingå i detta fyraåriga projekt. Syftet med den första studien är att modifiera och kulturellt anpassa en utprovad lärmiljöskala utvecklad vid Frank Porter Graham Development Institute i USA ”The Autism Program Environmental Rating Scale- Pre-school”, (APERS-PE), till det svenska stödsystemet. Logiken bakom detta är att en kulturellt anpassat skala kommer att fylla en viktig funktion för kvalitetssäkring av förskolor där barn med AST ingår. Syftet med den andra studien är att testa effektiviteten av kompetensmodellen i en jämförande studie där 12 förskolor med barn med autism kommer att ingå i experiment och 12 i kontrollgruppen som erhåller ”stöd som vanligt”. Kompetensmodellen bygger på att först skatta lärandemiljön med den modifierade APERS samt ge fortbildning till förskolepersonal om autism och forskningsbaserad kunskap om tidiga insatser. Detta kommer att kombineras med on-site coaching bestående av reflekterande kvalificerade samtal och införande av forskningsbaserade interventioner. Kontrollgruppens personal kommer att erbjudas fortbildningen. Efter interventionsfasen kommer effekten av modellen att utvärderas genom att jämföra pre- post APERS-PE mätningar, uppnådda måluppfyllelser samt kunskaper, attityder, och självupplevd effektivitet hos förskolepersonal och intervjuer med föräldrar, förskolepersonal samt habiliterings handledare kommer att ingå. Projektet förväntas visa att en kompetensmodell förankrad inom dessa organisationer kan leda till bestående och hållbara förbättringar i verksamheter där barn med autism ingår.

Författare: Hampus Bejnö, Lise Roll-Pettersson, Lars Klintwall, Ulrika Långh, Samuel L. Odom och Sven Bölte

Journal of Autism and Developmental Disorders