Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden

Nästan alla barn går i förskolan och det gäller även barn med ett autismspektrumtillstånd. I dagsläget beräknas cirka 1 av 59 barn ha en autismdiagnos. Gemensamt för individer inom autismspektrumet är att de har svårigheter vad gäller ömsesidig kommunikation och i sin förmåga att utveckla ett socialt samspel samt begränsad stereotypa beteende repertoarer och intressen. För att erhålla diagnosen ska symptomen ha uppkommit före tre års ålder. I dagsläget kan man ställa diagnos vid tvåårsåldern. Forskning visar tydligt att tidiga intensiva interventioner med grund i tillämpad beteendeanalys (mångsidiga program) utförda av kvalificerade personer och som genomförts på ett strukturerat sätt är de mest effektiva interventioner och har visat sig genera långsiktiga och positiva framsteg inom områden som adaptiva beteenden, delaktighet, ökning av kognitiv förmåga (cirka 50% av barnen). förmågan att lära sig från miljön, färre placeringar i special pedagogisk grupper samt bidrar till minskning av gapet mellan barnet med autism och typiskt utvecklande jämnåriga (National Research Council, 2001; Reichow Cochrane review; Strain & Bovey, 2011; Bradshaw et al., 2015). Det finns i dagsläget ytterst lite forskning om hur man kan överföra forskning rörande barn med autism till praktik i vanliga förskolemiljöer. En förutsättning för detta är en lärandemiljö med hög kvalitet, vilket innefattar utformning av den fysiska miljön, lärandeklimatet samt personalens kompetens. I dagsläget finns det ingen utprövad lärandemiljöskala som kan användas för att kartlägga styrkor och svagheter i förskolemiljöer där barn med autism ingår. Dessutom visar studier utförda i Sverige att personal inom förskolor ofta saknar kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap. Detta innebär ett samarbete mellan universitetet, kommunen och landstinget både på administrativ och lokal nivå. Två delstudier kommer att ingå i detta fyraåriga projekt. Syftet med den första studien är att modifiera och kulturellt anpassa en utprovad lärmiljöskala utvecklad vid Frank Porter Graham Development Institute i USA ”The Autism Program Environmental Rating Scale- Pre-school”, (APERS-PE), till det svenska stödsystemet. Logiken bakom detta är att en kulturellt anpassat skala kommer att fylla en viktig funktion för kvalitetssäkring av förskolor där barn med AST ingår. Syftet med den andra studien är att testa effektiviteten av kompetensmodellen i en jämförande studie där 12 förskolor med barn med autism kommer att ingå i experiment och 12 i kontrollgruppen som erhåller ”stöd som vanligt”. Kompetensmodellen bygger på att först skatta lärandemiljön med den modifierade APERS samt ge fortbildning till förskolepersonal om autism och forskningsbaserad kunskap om tidiga insatser. Detta kommer att kombineras med on-site coaching bestående av reflekterande kvalificerade samtal och införande av forskningsbaserade interventioner. Kontrollgruppens personal kommer att erbjudas fortbildningen. Efter interventionsfasen kommer effekten av modellen att utvärderas genom att jämföra pre- post APERS-PE mätningar, uppnådda måluppfyllelser samt kunskaper, attityder, och självupplevd effektivitet hos förskolepersonal och intervjuer med föräldrar, förskolepersonal samt habiliterings handledare kommer att ingå. Projektet förväntas visa att en kompetensmodell förankrad inom dessa organisationer kan leda till bestående och hållbara förbättringar i verksamheter där barn med autism ingår.

Författare: Hampus Bejnö, Lise Roll-Pettersson, Lars Klintwall, Ulrika Långh, Samuel L. Odom och Sven Bölte

Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden

Journal of Autism and Developmental Disorders

Sidan publicerades 2019-06-10 09:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-19 09:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.

Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6

Denna artikel om bedömning i NO åk 1-6 granskar hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och begränsa bedömningen av elevers förmåga att genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7

Elevers läsutveckling och läsintresse påverkas positivt av att de själva får ställa frågor till texter de läser. Anita Varga har undersökt hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess.

Är det man ser det som sker? En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus

De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort.

Bilden av eleven i medias rapportering av betygsfrågor 1932–1990 och 2009

Jörgen Tholin: Bilden av eleven i medias rapportering av betygsfrågor 1932–1990 och 2009.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)