Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning (Wiliam 2010). Därför är det bra att det genomförts och genomförs forskning om bedömningsprocesser i matematik. Något som inte i lika stor utsträckning studerats är de diskursiva förutsättningarna för de processer som leder fram till de avslutande bedömningar som görs i grundskolan. De avslutande bedömningarna får samtidigt stort genomslag i den allmänna debatten om skolans kvalitet och elevers kunskaper – genom ett fokus på slutbetyg, meritpoäng och nationella prov i matematik. Detta är bland annat synligt genom att nationell bedömning kan sägas användas som ett kvalitetsmått på utbildning i dagens skolpolitik (Lundahl 2009).  Dessa omständigheter gör det sammantaget angeläget att förstå förutsättningarna för bedömningspraktiken. Det är då av vikt att lyfta fram andra aspekter än kvalitetsaspekten, något som också uttrycks i internationell forskning om elevers deltagande i och relation till matematiken och testande: “we urgently need a more relational form of assessment – one that priorities listening to pupils and promotes learning rather than labelling” (Hodgen & Marks 2009, s 41). Ett sådant perspektivbyte kan erbjuda nya sätt att förstå och utveckla bedömningspraktiken. Detta kan ske exempelvis genom att forskning fokuserar sociala dimensioner i elevers upplevelser av bedömning och testdeltagande (se t ex Bagger accepterat paper a). Denna studie kan bidra genom sitt fokus på sociala dimensioner av nationellt testande och genom att utgå från elevers upplevelser som källa till kunskap om deltagandet i det nationella provet i matematik. Forskningen placeras inom det socio-politiska området av det matematikdidaktiska fältet (Au 2008, Peters & Oliver 2009) och utgår från bland annat Rochelle Gutierrez’ (2013) antagande om att man genom att studera grupper som är förfördelade eller missgynnade kan finna nya förhållningssätt till och förståelse av matematikundervisningen och i just denna studie inom bedömningen i matematik.

Författare: Anette Bagger

Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Utbildning & Demokrati 2017, vol 26, nr 2

Sidan publicerades 2018-06-25 13:30 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser