Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning (Wiliam 2010). Därför är det bra att det genomförts och genomförs forskning om bedömningsprocesser i matematik. Något som inte i lika stor utsträckning studerats är de diskursiva förutsättningarna för de processer som leder fram till de avslutande bedömningar som görs i grundskolan. De avslutande bedömningarna får samtidigt stort genomslag i den allmänna debatten om skolans kvalitet och elevers kunskaper – genom ett fokus på slutbetyg, meritpoäng och nationella prov i matematik. Detta är bland annat synligt genom att nationell bedömning kan sägas användas som ett kvalitetsmått på utbildning i dagens skolpolitik (Lundahl 2009).  Dessa omständigheter gör det sammantaget angeläget att förstå förutsättningarna för bedömningspraktiken. Det är då av vikt att lyfta fram andra aspekter än kvalitetsaspekten, något som också uttrycks i internationell forskning om elevers deltagande i och relation till matematiken och testande: “we urgently need a more relational form of assessment – one that priorities listening to pupils and promotes learning rather than labelling” (Hodgen & Marks 2009, s 41). Ett sådant perspektivbyte kan erbjuda nya sätt att förstå och utveckla bedömningspraktiken. Detta kan ske exempelvis genom att forskning fokuserar sociala dimensioner i elevers upplevelser av bedömning och testdeltagande (se t ex Bagger accepterat paper a). Denna studie kan bidra genom sitt fokus på sociala dimensioner av nationellt testande och genom att utgå från elevers upplevelser som källa till kunskap om deltagandet i det nationella provet i matematik. Forskningen placeras inom det socio-politiska området av det matematikdidaktiska fältet (Au 2008, Peters & Oliver 2009) och utgår från bland annat Rochelle Gutierrez’ (2013) antagande om att man genom att studera grupper som är förfördelade eller missgynnade kan finna nya förhållningssätt till och förståelse av matematikundervisningen och i just denna studie inom bedömningen i matematik.

Författare: Anette Bagger

Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Utbildning & Demokrati 2017, vol 26, nr 2

Sidan publicerades 2018-06-25 13:30 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.