Dokumentation i förskolan – en innehållsanalys av förskolans styrdokument i Finland och Sverige

Syftet med artikeln är att bredda och fördjupa förståelsen för hur dokumentation gestaltas i de finländska och svenska styrdokumenten i relation till förskolläraruppdraget. En kvalitativ summerande innehållsanalys har använts i syfte att förstå den kontextuella användningen av dokumentation i förskolans styrdokument. I resultatet presenteras de nyckelord och teman som framkommit i analysarbetet av styrdokumentens skrivningar om dokumentation. Temapresentationerna visar hur dokumentation kan förstås i relation till läraruppdraget. En slutsats som dras av denna studie är att dokumentationsarbetet påverkas av förståelsen av förskollärares uppdrag och professionskunskaper. Detta innefattar medvetenhet om formuleringar i styrdokumenten och de båda perspektiven av professionalism ”utifrån och in” samt ”inifrån och ut”, i relation till dokumentation och läraruppdraget.

Författare: Johanna Still, Mikaela Svanbäck-Laaksonen, Kerstin Bäckman och Anna Eriksson

Volym 9, nummer 2, 2021

Sidan publicerades 2021-11-29 09:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Gripes mulighetene? Om lesestunder med de yngste barna i barnehagen

Studien retter seg mot høytlesningspraksiser i barnehagen, og belyser samspillet rundt bøker som finner sted mellom barnehageansatte og barn, avgrenset til småbarn (0–3 år).

Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer

I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?

”Tissen er haram!” En undersøkelse av hvordan ansatte i barnehager jobber med islam

Artikkelen er basert på fem intervjuer med ansatte i barnehager som har muslimske barn i barnegruppa. Målet med denne undersøkelsen er å få mer kunnskap om hvordan barnehagene jobber med islam og hva de ansatte mener fungerer i dette arbeidet.

Barnehagelærerstudenters egenvurdering av læringsutbytte gjennom praksisoppgave «observasjon av håndhygiene og måltider i barnehagen

Praksisperioden som inngår i barnehagelærerutdanningen er en viktig arena der studentene kan se sammenhengen mellom teori og praksis og reflektere over egen praksis. Studenter i emnet natur, helse og rørsle i barnehagelærerutdanningen har gjennomført en praksisoppgave der de skulle observere alle måltider og håndvask før måltid i sin praksisbarnehage i en uke.

Skolstrejk för klimatet och Hannah Arendt

Artikeln sätter fenomenet skolstrejk för klimatet i kontakt med Arendts idéer om politik, handlande och tänkande. Det föreslås i artikeln att skolstrejk för klimatet kan ses som dels krav på handlande (från andra, i detta fall vuxna och politiker), dels handlande i sig.

Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan?

Denna artikel bygger på en analys av elevers delaktighet i tre olika aktionsforskningsprojekt, med syfte att problematisera elevers deltagande i olika faser av ett forskningsprojekt.

Lyssna, höra, agera: etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning

I drygt trettio år har FN:s barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning.

”Det var egentlig ikke lov, men det var artig!”

Gjennom retrospektive intervju har vi fått innsikt i tre generasjoners minner om lek i barndommen i Norge. Vi undersøker hvordan tre ulike generasjoners beskrivelser av røff lek i barndommen endrer seg.

Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”

Artikeln visar på hur undervisning i form av drama kan ge barn möjligheter att deliberera och utveckla kritiska resonemang kring hållbarhetsfrågor. Syftet är tvådelat, att identifiera konfliktområden som konstitueras, samt att bidra med didaktiska komponenter som är betydelsefulla för att stödja sådan undervisning.

Legeværksteder i overgangen fra børnehave til skole

Succeskriteriet for en vellykket skolestart er, at alle børn oplever trivsel i skolen og finder motivation for at deltage engageret i skolens aktiviteter. Med afsæt i et empirisk studie af 95 kommende skolebørns og 12 dagtilbudspædagogers deltagelse i fem legeværksteder på den lokale skole viser artiklen, hvordan børn i deres møde med skolens forventninger handler, udveksler og tager del i de rammesatte konstruktionslege – og derigennem aktivt skaber relationer og trivsel.

Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen.

Slöjdundervisning utomhus: – upplevelser bland studerande i småbarnspedagogik

Studien fokuserar på att undersöka hur studerande i småbarnspedagogik upplever slöjdverksamhet utomhus samt hur studerande i småbarnspedagogik upplever slöjdverksamhet utomhus i relation till deras framtida yrke.

Konstruksjon av identitetsfortellinger i barns sosiale lek

Denne studien undersøker hvordan barn konstruerer identitetsfortellinger i sosial lek.

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”