Dokumentation i förskolan – en innehållsanalys av förskolans styrdokument i Finland och Sverige

Syftet med artikeln är att bredda och fördjupa förståelsen för hur dokumentation gestaltas i de finländska och svenska styrdokumenten i relation till förskolläraruppdraget. En kvalitativ summerande innehållsanalys har använts i syfte att förstå den kontextuella användningen av dokumentation i förskolans styrdokument. I resultatet presenteras de nyckelord och teman som framkommit i analysarbetet av styrdokumentens skrivningar om dokumentation. Temapresentationerna visar hur dokumentation kan förstås i relation till läraruppdraget. En slutsats som dras av denna studie är att dokumentationsarbetet påverkas av förståelsen av förskollärares uppdrag och professionskunskaper. Detta innefattar medvetenhet om formuleringar i styrdokumenten och de båda perspektiven av professionalism ”utifrån och in” samt ”inifrån och ut”, i relation till dokumentation och läraruppdraget.

Författare: Johanna Still, Mikaela Svanbäck-Laaksonen, Kerstin Bäckman och Anna Eriksson

Volym 9, nummer 2, 2021

Sidan publicerades 2021-11-29 09:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Rektor i förskolan

Ta del av föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser tillsammans med medarbetare och hjärnsmart ledarskap. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 7-8 februari 2022 eller digitalt!

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet

Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

”Nu är man betydligt mer försiktig”: Förskollärare om den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever

Anna Ehrlin, Ulrika Jepson Wigg har utforskat vad lärare väljer att utveckla i övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner.

Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3

Vilka möjligheter erbjuder en integrerad läs- och skrivundervisning eleverna att förstå barnboken och reflektera kritiskt över dess framställning? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersökt och redogör för i sin artikel.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

”Låt lärarna vara lärare” – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter

De övergripande frågorna i Per Lindqvist artikel kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som dominerar det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.

Utveckling av räknefärdigheter hos fem- till sjuåringar – Matteuseffekt eller utfall av undervisning

Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe har genomfört ett interventionsprogram med femåringar för att stötta barns utveckling av taluppfattning och räknefärdigheter.

Taluppfattningsutveckling i förskoleklass

Kristin Westerholm och Joakim Samuelsson har undersökt hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.

Lärarstudenters strategier för att hantera känslomässiga utmaningar

Henrik Lindqvist har undersökt vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Resultaten visar att lärarstudenter upplever professionell otillräcklighet, särskilt under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar de genom att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.

Öva och pröva – Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.