En förskola på vetenskaplig grund

År 2011 fick Sverige en ny skollag, i vilken även den svenska förskolan omfattas. Enligt den nya skollagen skall förskolan bedriva en utbildning och en undervisning som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund (Skolverket, 2011). Sverige är idag det enda land i världen som har krav på att den utbildning och undervisning som bedrivs skall vila på vetenskap och forskning (Kroksmark, 2012). Att bedriva utbildning och undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att verksamheten skall bygga på den forskning som görs om skolan, men samtidigt även på den kunskap man får eller fått genom erfarenhet, olika antaganden eller slutsatser (Kroksmark, 2010). Enligt Kroksmark (2012) har många verksamma pedagoger svårt att påvisa vilken vetenskaplig grund som deras verksamhet vilar på och står därför inför en ny utmaning i sin verksamhet. Genom att jag själv valt att vidareutbilda mig och på det sättet kommit i kontakt med mer vetenskap och forskning, har jag fått en djupare förståelse och ett större intresse för det vetenskapliga begreppet och för den forskning som bedrivs kring förskolan. Det har även gjort mig intresserad av hur andra pedagoger uppfattar vetenskaplig grund och hur de utformar sin verksamhet. Syftet med studien är att beskriva sex förskollärares uppfattningar om förskolan på vetenskaplig grund.

Författare: Jenny Wolf

En förskola på vetenskaplig grund 

Didaktisk Tidskrift, Vol 23, No. 1. 2013

Sidan publicerades 2013-03-07 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarstuderandes erfarenheter av en modellbaserad undervisning i gymnastik under lärarutbildningens praktikperioder

Modellbaserad undervisning i gymnastik, där eleven står i centrum för undervisningen och inlärningen, har ökat i popularitet. Strukturen och pedagogiken kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren, skriver Jan-Erik Romar i en vetenskaplig artikel.

Den sofistikerade instruktionen – datorspelens pedagogik

Den här artikeln handlar om datorspelens pedagogik: Hur är den uppbyggd, vilka pedagogiska principer bygger den på och går det att överföra den till skolmiljöer? Finns det en pedagogisk innovation i spelen som i överförd mening skulle kunna få unga att sitta med sin matematikläxa i timmar varje dag?

Att skolas till en läsare – om den svenska skolans läsundervisning under 1990- och 2000-talet genom en ung arbetarmans berättelser

I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor.

Den føyelige pedagogen – kartlegging som disiplinering av pedagogisk praksis

I denne artikkelen undersøker Nassira Essahli Vik hvordan språkkartlegging av flerspråklige barn påvirker pedagogen og den pedagogiske praksisen.

Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. I artikeln presenterar Robert Ohlsson en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer