Estimating effects of teacher characteristics on student achievement in reading and mathematics: evidence from Swedish census data

There is consensus that, for student achievement, teachers matter. However, providing reliable research evidence for the effects of observable teacher characteristics, such as qualification measures, has been difficult. The current study uses panel data based on register information from teachers and students to estimate effects of teacher characteristics on student achievement in mathematics and Swedish in Grade 6. Applying fixed-effects regression to a large sample of schools, we observed significant positive effects of several teacher characteristics. Having a teaching license was found to be one of the most important qualification measures, but teachers’ level of experience was also important for student achievement. The effects of teacher qualifications were generally stronger for mathematics than for Swedish.

Författare: Stefan Johansson, Jan-Eric Gustafsson, Åse Hansson och Tarja Alatalo

Estimating effects of teacher characteristics on student achievement in reading and mathematics: evidence from Swedish census data

Scandinavian Journal of Educational Research

Sidan publicerades 2023-03-01 08:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans. JUST NU! Boka till bästa pris t.o.m. 14 juni.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer

I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?

Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan?

Denna artikel bygger på en analys av elevers delaktighet i tre olika aktionsforskningsprojekt, med syfte att problematisera elevers deltagande i olika faser av ett forskningsprojekt.

Barns berättelser – kamratkulturer skapas kring förskolans fotodokumentation

Artikeln bygger på teorier om dokumentationen som en normaliserande makt i interaktion med enskilda subjekts egna agens. Genom att lyssna till hur 19 förskolebarn mellan 4–6 år interagerar med pedagogisk fotodokumentation eftersträvas i studien att fånga barnens egna perspektiv.

Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt

Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt har undersökt möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3

I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på.

Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

Handlingsrammer og handlingsrom i kunst og handverksfaget. Korleis institusjonelle mønster medverkar i studentars skapande prosessar med installasjonar

I artikeln diskuteras slöjduppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande.

Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning. Därför är forskning om förutsättningarna för bedömningspraktiken önskvärd - inte minst då resultaten i denna studie pekar på att dessa elever är en missgynnad grupp vid testtillfället.

Att urskilja och erfara sitt sätt att springa – kan elever lära sig det i idrott och hälsa?

Gunn Nyberg har i sin studie fokuserat på rörelseförmåga i idrott och hälsa på gymnasiet. Hon har studerat vad det innebär att kunna urskilja och erfara sitt sätt att springa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer