Food Literacy: Matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll

The aim of the present article is to analyse and discuss how teachers speak about goals and content of food literacy in teaching about food and health in Home Economics (HE). More specific, what different constructions of food literacy can be identified in teachers’ talk about the drive and content of teaching food and health? Six focus group discussions were held in four different cities with a total of 27 HE teachers. Different visions of scientific literacy are used as a framework to analyse and discuss food literacy in education. Three different categories were identified, including different visions regarding students’ opportunities to develop awareness of how food influences health. Food literacy in HE includes disciplinary learning of specific knowledge and skills. Teaching HE is a multidisciplinary task, in which a number of disciplines are involved. The article examines what each vision refers to and what overarching purpose is expected to motivate a student to learn and to develop in a specific direction. Each vision therefore provides altered constructions of educational orientation in terms of meaning-making.

Författare: Emma Oljans

Food Literacy: Matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll

Utbildning och lärande Vol 16, nr 2

Sidan publicerades 2023-01-31 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-03-16 20:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll

Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

Cognitive foundation skills following vocational versus general upper-secondary education: A long-term perspective

I Sverige syns stora skillnader i läsförmåga hos de som gått yrkesutbildningar med olika stor andel allmänna ämnen.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

Specialpedagogisk matematikundervisning med fokus på grundläggande addition

Joakim Samuelssons studie visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Ett skolövergripande samverkansprojekt: Att skapa studiero och en trygg lärandemiljö

Syftet med den här studien är att utvärdera implementering av skolövergripande positivt beteendestöd i en skola i ett socialt utsatt område och att jämföra utfallet med en kontrollskola.

Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6

Denna artikel om bedömning i NO åk 1-6 granskar hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och begränsa bedömningen av elevers förmåga att genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Att utveckla arbetet med lek på fritidshem – Erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt

Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad.

Innehåller silver kol? En studie om elevers begreppsanvändning när de arbetar med kolets kretslopp

Daniel Bengtsson, Maria Weiland och Per Anderhag har studerat högstadieelevers samtal under två lektionsaktiviteter kring kolets kretslopp. Resultaten visar att elever behöver få öva på att se samband och använda begreppen i nya situationer.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser