Förkroppsligad pedagogisk takt vid lärares spontana berättande

Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever. Ur ett fenomenologiskt perspektiv med fokus på den levda kroppens betydelse analyseras en videoinspelning där en lärare berättar i helklass. I enlighet med kriterier för urval, tidigare analyser av muntligt berättande och för att vara följsam mot fenomenet i tid och rum valdes en lärares berättande ut för djupanalys. I den två minuter långa videosekvensen berättar en lärare, spontant, en anekdot för elever i årskurs sex inom ramen för ämnet teknik. Resultatet visar att lärarens berättande som endast inledningsvis relaterar till ämnet för undervisningen samtidigt har generella didaktiska innebörder då det visar sig som: återhållen undervisning, lyhördhetens oförutsägbarhet och en undervisningens risk.

Författare: Ola Henricsson

Förkroppsligad pedagogisk takt vid lärares spontana berättande

Pedagogisk forskning i Sverige Vol 27 Nr 1 2022

Sidan publicerades 2022-02-23 10:12 av Susanne Sawander


Relaterat

DIGITAL KURS – Trygga talare i svenska

Kursledare Klara Härgestam ger dig i denna kurs effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

DIGITAL KURS – Lyckade lektioner

Ny som lärare – Lyckade lektioner med kursledare Maria Wiman ger dig som nyutbildad lärare flera handfasta verktyg och tekniker. I film och text presenteras hur du kan arbeta med information, planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Utforskande samtal mellan lärare och forskare om uppkopplade klassrum

Den här artikeln sätter fokus på samtal mellan lärare och forskare om utmaningar kopplade till undervisningens digitalisering på en skola som har satsat på införandet av digital teknologi i alla ämnen.

Metoder för återkoppling – en kraftfull professionskunskap för matematikundervisning inom vuxenutbildningen

Specifikt studeras hur vuxna elevers engagemang och studieteknik påverkas av två olika metoder för återkoppling. Studien är ett aktionsforskningsprojekt, som tar sin utgångspunkt i en pågående praktik, där läraren under flera år har utvecklat och testat olika metoder för återkoppling.

Barnehagelærerstudenters egenvurdering av læringsutbytte gjennom praksisoppgave «observasjon av håndhygiene og måltider i barnehagen

Praksisperioden som inngår i barnehagelærerutdanningen er en viktig arena der studentene kan se sammenhengen mellom teori og praksis og reflektere over egen praksis. Studenter i emnet natur, helse og rørsle i barnehagelærerutdanningen har gjennomført en praksisoppgave der de skulle observere alle måltider og håndvask før måltid i sin praksisbarnehage i en uke.

”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll

Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG.

Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning

Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt.

Barns lek i modern barndom

Det finns i samhället en romantiserad bild av lek och barndom. I denna essä problematiseras bilden av den romantiska leken och vi argumenterar för ett nytt sätt att förstå barns lek där samtidskontexten och omvärlden har en stor betydelse.

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

Barn som busfrön eller kreativa aktörer?

I artikeln kommer ett enskilt, överraskande trassligt, fokusgruppssamtal med fyra elever att omtolkas med utgångspunkt i Charles Sanders Peirce’s begrepp abduktion. Materialet är hämtat ur ett treårigt forskningsprojekt kring elevers erfarenheter av konstnärlig undervisning som bedrevs av professionella konstnärer.

Livsvärldsfenomenologisk belysning av abduktion inom pedagogisk forskning: exemplet lärarblivande

I den här artikeln belyses och diskuteras abduktion inom livsvärldsfenomenologisk forskning. Syftet är att visa hur abduktiva processer inom en pedagogisk livsvärldsansats kan öppna upp för nya pedagogiska upptäckter, samt hur detta arbetssätt kan bidra med en fördjupad förståelse inför användningen av abduktion inom pedagogisk forskning.

Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer

I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?

Främmandegöring i samtida antropocen – om konstens metoder i skolan

De frågor artikeln söker svar på är: På vilket vis kan främmandegöring förstås som en pedagogisk metod? Hur kan främmandegöring användas som ett kritiskt perspektiv i utbildning? Artikeln utgår från bildämnet och dess konstnärliga metoder.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser