Genrekunskaper som ett led i läsförståelsearbetet

I denna studie undersöks textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier. Empirisk data har insamlats genom observationer, ljudinspelningar och insamling av undervisningstexter medan analysen baserar sig på genreteori samt ramverk för läsförståelse och litteracitet. De deltagande lärarna undervisar enligt en genrepedagogisk modell. Resultatet visar hur kunskap om genrestrukturer och logiska samband utgör en referenspunkt i interaktionen kring narrativa och diskuterande texter, samt hur denna referenspunkt kan bidra till tillämpningen av frågeställande, sammanfattande, klargörande, värderande och förutsägande lässtrategier. Genrekunskaper kan därmed vara en utgångspunkt för att objektifiera undervisningstexter och samtidigt utgöra ett led i förståelsearbetet med dem.

Författare: Robert Walldén

Sidan publicerades 2019-06-11 11:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-09-25 09:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Språkstörning, 6 november i Stockholm

Språket är nyckeln till kunskapshämtning - hur stödjer vi elever med språklig sårbarhet? Vilka insatser möjliggör språkligt lärande för alla elever? Hur ser relationerna ut mellan arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur stödjer vi elever med flerspråkig bakgrund? Välkommen till en intensiv och givande heldag!

Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Petterssons studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.

Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Genrekunskaper som ett led i läsförståelsearbetet

Robert Walldén har undersök textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier.

Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3

I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på.

Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

“Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan

Artikeln fokuserar på gymnasieelevers förmåga till kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter och på vad som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla förmågan.

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Flerstämmig musikundervisning i förskola

Musikundervisningen i ett samverkansprojekt synliggör hur flera innehållsliga aspekter kopplade till just musik kan utgöra en flerstämmig grund i samband med undervisning. Det visar forskarna i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, Ylva Holmberg och Ann-Christine Vallberg Roth, bägge vid Malmö universitet.

Slöjdforskning i fokus

Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete – kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning

Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.

Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning. Hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger

Vilka kommunikativa resurser ger de bästa förutsättningarna för att undervisa i hantverksmässigt lärande? Studiens resultat visar att lärare i regel använder sig av konkreta handlingar framför fiktiva, samt kroppslig kommunikation framför verbal kommunikation.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)