Hur tillförlitligt är det nationella provet i läsning i åk 9?

Den här artikeln handlar om tillförlitlighet i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska i årskurs nio. Ämnesprovet i svenska består sammanlagt av tre delar: ett skrivprov, ett läsprov och ett muntligt prov. Alla tre är obligatoriska och alla tre bidrar till det sammanvägda provresultatet. I undersökningen tillämpas statistiska metoder för att fastställa i vilken mån läsprovet lever upp till etablerad internationell standard för reliabilitet i kunskapsprov av motsvarande karaktär. Den tidigare forskningen om nationella prov i Sverige har i viss mån berört kvaliteten på själva innehållet. Det gäller exempelvis provinnehållets förmåga att representera kursplaneinnehållet, det vill säga provens förmåga att mäta grad av måluppfyllelse inom ämnet. Inom svenskämnet har dessa aspekter av provens validitet bland annat studerats av Eric Borgström (2012) och Michael Tengberg (2014a, 2014b). Vidare har Borgström och Per Ledin (2014) undersökt bedömarsamstämmighet på skrivprovet i gymnasiet (Svenska B) och Tengberg och Gustaf B. Skar (2016) har undersökt bedömarsamstämmighet för läsprovet i svenska i årskurs nio. Däremot saknas undersökningar som svarar på frågan om huruvida de olika uppgifterna i läsprovet hänger ihop och på ett trovärdigt sätt bidrar till mätning av läsförmåga antingen som delkompetenser eller som en sammanhängande kompetens, det vill säga antingen uttryckt i form av poäng på delskalor eller uttryckt i ett totalpoäng på hela provet. Vid sidan av innehållsdimensionen är frågan om konsistens avgörande för att kunna fästa tilltro till ett sammanlagt provresultat (Messick 1996, Bachman & Palmer 2010). Frånvaro av konsistens innebär svårigheter att fästa innebörd vid givna resultat, till exempel att ett visst provpoäng motsvarar den kompetens som uttrycks i ett betygssteg. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra till kunskapen om de nationella provens (och specifikt läsprovets i svenska i årskurs nio) validitet genom att undersöka rimligheten i att använda det samlade urvalet av uppgifter i provet som underlag för att mäta antingen delar av läsförmågan och/ eller för att ge ett samlat provbetyg.

Författare: Michael Tengberg och Gustaf B Skar

Hur tillförlitligt är det nationella provet i läsning i åk 9?

Utbildning & Demokrati 2017, vol 26, nr 2

Sidan publicerades 2018-06-25 13:56 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.