”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt

Att utforska olika problemställningar genom konst kan vara ett sätt att ge nya perspektiv på komplexa frågor i arbetet med att uppfylla målen i Agenda 2030. När samhället ska anpassas till ekologiska, ekonomiska och sociala förändringar kan estetiska uttryck spela en viktig roll för att hitta nya vägar till lösningar och visa olika möjligheter för hur vi kan leva våra liv. Denna artikel utgår från ett musik- och poesiprojekt som pågick under ett år. Syftet är att undersöka möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv. Intervjuer har valts som metod, och Illeris teori, Art Education for Sustainable Development, används som teoretisk utgångspunkt. I resultatet synliggörs hur elever inkluderades såväl rumsligt och socialt som didaktiskt i en konstnärlig process. Projektet var en deltagarorienterad intervention och kan ses som ett exempel på hur olika former av inkludering är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.

Författare: Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt

Forskning om undervisning och lärande, vol 9, nr 3

Sidan publicerades 2022-01-11 08:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-03 19:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet.

Slöjdundervisning utomhus: – upplevelser bland studerande i småbarnspedagogik

Studien fokuserar på att undersöka hur studerande i småbarnspedagogik upplever slöjdverksamhet utomhus samt hur studerande i småbarnspedagogik upplever slöjdverksamhet utomhus i relation till deras framtida yrke.

Adoptivfamiljers motiv till att göra återresor – föräldrars och barns perspektiv

Den här kvalitativa artikeln baseras på intervjuer med svenska adoptivfamiljer och undersöker hur barn och föräldrar resonerar kring motiven till att göra en adoptionsåterresa.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

En väv av förståelse: Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning

Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs fyra ger uttryck för när de läser berättelsen ”Draken med de röda ögonen” av Astrid Lindgren (1980) och hur dessa iakttagelser kan bidra med kunskap om vad som kan utgöra utgångspunkt och tas tillvara när en Litteraturundervisning planeras och genomförs på mellanstadiet.

Dialogisk högläsning i för- skoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”

Artikeln utgår från en klass i årskurs 1 och den undervisning som iscensattes kring bilderboken Molnbullar. I artikeln undersöks vad som kännetecknar undervisningen samt dess betydelse för elevernas språkutveckling och möjliga möte med berättelsens innehåll.

”Lager på lager” – att möjliggöra och synliggöra kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser

Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med undervisningsdesignen för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan möjliggöra och synliggöra elevers kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser.

”Sen dess slutade godisar växa där”: tolkande läsning inom modersmålsäm­net

I denna designbaserade studie utforskas hur tolkning av skönlitteratur förändras när lågstadieelever i modersmålsämnet ryska själva intar en författarroll. En utgångspunkt är att meningsskapande i mötet med texter är dialogiskt till sin natur och inbäddat i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang.

”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnads- havare och elever i skolår F–3

Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i hemmen.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

En forskningsgranskning om möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan

Denna studie syftar till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan.

Att lära ut-och-in. Läring betraktat som en rhizomatisk aktivitet

To experiment with the meaning of the concept, this article is introducing the verb “läring” into Swedish, by discussing it in relation to the current National Curriculum for the Compulsory school.

Förkroppsligad pedagogisk takt vid lärares spontana berättande

Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever.

Betyg och prestationsemotioner. En bullrig tystnad i berättelser om en elev i årskurs 4

I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.