2018-09-10 11:28  194 Dela:

Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning. Hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger

Artikeln redogör för kommunikativa resursers olika former av handlingar såsom konkreta, fiktiva, kroppsliga, verbala eller hur de kan användas i en kombination vid hantverkslärande. Under kommunikationen sker dels tredimensionella instruktioner som i artikeln benämns som ”3D”, dels tvådimensionell information, ”2D”, exempelvis med hjälp av bilder eller skriftlig instruktion. Studien är genomförd med videoinspelningar där sex hantverksmässiga lärsituationer från trä respektive textil har valt ut för mikroanalyser. Situationer från den gemensamma empirin analyserades utifrån fyra olika utgångspunkter; neurologiska aspekter, undervisningsaspekter, läraraspekter och kommunikativa aspekter. En forskningsfråga som ställs är vilka kommunikativa resurser som ger de bästa förutsättningarna för att undervisa i hantverksmässigt lärande. Studiens resultat visar att undervisande lärare generellt använder sig av konkreta handlingar framför fiktiva, likaså att de i större utsträckning använder kroppslig kommunikation framför verbal kommunikation som resurs. Samtidigt lyfts att kommunikationen ger det bästa resultatet när verbalisering används som en stöttande resurs till konkreta hantverkmässiga handlingar för den lärandes samlade förståelse för material, redskap och handlingar. Att som hantverkslärare kunna välja lämplig kommunikationsform ska ses som en didaktisk och pedagogisk kompetens som också behöver kombineras med hantverksmässig kompetens, dvs. en hantverkslärare behöver vara medveten om att kunna behärska båda.

Författare: Joakim Andersson, Lone Brøns-Pedersen, Peter Hasselskog och Bent Illum

Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning. Hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger

Techne serien, Vol 25, nr 1

Sidan publicerades 2018-09-10 11:28 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.