Lärarstuderandes erfarenheter av en modellbaserad undervisning i gymnastik under lärarutbildningens praktikperioder

Enligt Annerstedt (2008) finns det en Skandinavisk modell för gymnastikundervisning som karaktäriseras av en stor variation av olika stoff, och eleverna undervisas genom att plocka från ett ‘smörgåsbord’ av fysiska aktiviteter. Det är genom att delta i dessa multiaktivites upplägg som eleverna förväntas lära sig. I praktiken, precis som i resten av Europa och i övriga länder, är bollspel, gymnastik, konditionsträning och friidrott det dominerande innehållet. Men Metzler (2000) påpekar att gymnastikundervisningen borde vara mera än en lärarcentrerad multi-aktivitet undervisning. Också Hastie (2003) lyfter fram att det finns ett allmänt missnöje med multi-aktivitets modellen på grund av en överbetoning på en direkt undervisningsmetod där isolerade färdigheter och driller övas. Denna gymnastikundervisning där läraren tar alla beslut kan medföra att vissa elever får negativa erfarenheter och därför talar Kirk (2005, 2012) för en reform av traditionell undervisning. Som en respons till detta ställer vissa undervisningsmodeller eleven i centrum för undervisningen och inlärningen. Att modellbaserad undervisning i gymnastik har ökat i popularitet syns i en markant ökning antal av studier som studerar dessa modeller. Strukturen och pedagogiken i modeller som Teaching for Personal and Social Responsibility (TPSR) (Hellison, 2011), Sport Education (SE) (Siedentop, Hastie & van der Mars, 2011) och Teaching Games for Understanding (TGfU) (Bunker & Thorpe, 1982) har visat att de kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren.

Författare: Jan-Erik Romar

Lärarstuderandes erfarenheter av en modellbaserad undervisning i gymnastik under lärarutbildningens praktikperioder

Didaktisk Tidskrift, Vol 23, No. 1. 2013

Sidan publicerades 2013-03-07 11:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder. Handledning och överföring av yrkeskunnande

Hur delger handledarna sitt yrkeskunnande till lärarstuderande under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen? Det undersöker författarna i denna artikel.

Den sofistikerade instruktionen – datorspelens pedagogik

Den här artikeln handlar om datorspelens pedagogik: Hur är den uppbyggd, vilka pedagogiska principer bygger den på och går det att överföra den till skolmiljöer? Finns det en pedagogisk innovation i spelen som i överförd mening skulle kunna få unga att sitta med sin matematikläxa i timmar varje dag?

Intergroup Contact and Negative Attitudes Towards Immigrants Among Youth in Sweden: Individual and Contextual Factors

Elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och vice versa - vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.

Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet

Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.

Rikta blicken mot texten

Cecilia Rosenbaum, Ulla Runesson Kempe, Anette Svensson belyser hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas.

Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3

Vilka möjligheter erbjuder en integrerad läs- och skrivundervisning eleverna att förstå barnboken och reflektera kritiskt över dess framställning? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersökt och redogör för i sin artikel.

Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools

En boklåda i förskolans tambur resulterade i att barnen läste och pratade böcker medan de väntade på sin tur att få gå ut. Det visar Ann Nordbergs forskning om hur förskolor kan arbeta strukturerat med språkutveckling med tamburen som plats.

Aspects of teachers’ language and communication support in Swedish preschools after a second phase of implementation

Ann Nordberg har undersökt hur förskolepedagoger kan arbeta med strukturerat språkstöd för att stärka förskolebarns språkutveckling.

‘Continuity and change’, large‐scale assessment and equity: a study of gender‐related differences regarding conceptual knowledge

Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar David Rosenlund, som har gått igenom 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia. Resultaten visar att elevernas förmåga att hantera källor lever inte upp till kursplanens krav

Att utveckla god taluppfattning hos alla elever i förskoleklass – en interventionsstudie i matematik

Interventionsprogrammet TUFF (TalUppFattningFörskoleklass) stärker elever i förskoleklass i deras utveckling av grundläggande taluppfattning. Det visar Kristin Westerholm, Joakim Samuelsson i en studie med barn i en socioekonomiskt svag miljö med en hög andel elever med svenska som andra språk.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ

Mathias Blomberg, Line Ekman har undersökt hur elever kan utveckla en interkulturell historisk kompetens i termer av decentering.

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

”Låt lärarna vara lärare” – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter

De övergripande frågorna i Per Lindqvist artikel kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som dominerar det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.