Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser

I den svenska läroplanen för grundskolan från 2011 betonas elevers användande av lässtrategier för att förstå och tolka texter. I det sammanhanget blir en relevant aspekt vilka slags lässtrategier som ska lyftas fram i arbete med texter. Denna artikel syftar till att ge ett empiriskt kunskapsbidrag om effektiva lässtrategier genom att belysa vilka lässtrategier en grupp elever som är goda läsare beskriver att de använder när de läser sakprosatexter i skolan. Artikeln bygger på data och exempel från en studie av en klass högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. Resultaten visar att de goda läsarna använder en bred repertoar av lässtrategier och visar medvetenhet både om sin egen förmåga och om vilka strategier som är lämpliga att använda för olika texter och lästillfällen. Med utgångspunkt i resultaten betonas vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter.

Nyckelord: läsning, lässtrategier, goda läsare, högpresterande elever

Författare: Yvonne Hallesson, yvonne.hallesson@edu.uu.se

Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser

Forskning om undervisning & lärande volym 4, nummer 2, 2016

Sidan publicerades 2016-10-12 13:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-18 16:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarens arbetssätt avgörande för elevers sätt att tala om texter

Det är stor skillnad på elevers sätt att tala om texter i olika ämnen på industritekniska programmet, visar Pia Viséns forskning. Och det är lärarens arbetssätt som är styrande för elevernas textsamtal - inte ämnet i sig.

Tävling och acceleration för utveckling av matematisk förmåga – en analys av matematiskt begåvade elevers erfarenheter av stödjande verksamheter

Verner Gerholm har undersökt hur matematiskt begåvade elever upplever olika stödjande verksamheter. Resultaten tyder på att läsa i en snabbare takt eller på högre nivå, eller tävla med jämnåriga i ämnet, upplevs av elever som särskilt sporrande med störst betydelse för den egna utvecklingen.

Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6

Denna artikel om bedömning i NO åk 1-6 granskar hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och begränsa bedömningen av elevers förmåga att genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Matematik som teoretiskt arbete – utveckling av matematiska modeller för rationella tal i åk 4

Helena Eriksson och Inger Eriksson visar i sin studie hur en undervisning där eleverna gemensamt utvecklar en modell, för att beskriva vad som finns mellan de hela talen, gjorde det möjligt för alla elever att delta, diskutera och reflektera över rationella tal. Detta trots att de inte hade tidigare vana att använda sig av vare sig algebra eller teoretiska modeller.

Lärarstuderandes erfarenheter av en modellbaserad undervisning i gymnastik under lärarutbildningens praktikperioder

Modellbaserad undervisning i gymnastik, där eleven står i centrum för undervisningen och inlärningen, har ökat i popularitet. Strukturen och pedagogiken kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren, skriver Jan-Erik Romar i en vetenskaplig artikel.

Vägar till en skola på vetenskaplig grund

Ann-Christine Wennergren och Pia Åman: Vägar till en skola på vetenskaplig grund

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.