Leading All-Through schools – the same or different?

In many countries, the idea of an All-Through school is relatively unfamiliar, as schooling tends to follow the traditional division between primary/elementary schools and secondary/high schools. Yet in some education systems, the notion of All-Through schooling is gaining momentum for a wide range of reasons, including greater cost efficiencies and the absence of distinct transition phases which can be disruptive for students (Symonds 2015). Being able to achieve greater cost effectiveness through the sharing of resources in a variety of ways is a perceived strength of an All-Through school. Undoubtedly, there are economies of scale that can be achieved through combining phases and resources i.e. the provision of staff facilities, catering, repair and maintenance, health and safety, etc.

Essentially, All-Through or All-Age schools, as they are called in some systems, combine at least primary and secondary stages of education, and can also incorporate nursery and sixth forms within a single, overarching institution. This is one school comprising all or multiple phases of education overseen by one governing body. An All-Through school often occupies a single site or will have joined its previously separate school campuses into one.

Working in an All-Through institution provides the unique opportunity to make significant changes to the continuity, progression, and relevance of the curriculum. An All-Through school can also provide opportunities to enhance all aspects of community development, both within and beyond the boundaries of the school.

Författare: Alma Harris och Michelle Jones

Leading All-Through schools – the same or different?

School Leadership & Management. Vol 42, 2022

Sidan publicerades 2022-08-30 15:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-01 14:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper.

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet.

”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnadshavare och elever i skolår F–3

Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i hemmen.

Att skolas till en läsare – om den svenska skolans läsundervisning under 1990- och 2000-talet genom en ung arbetarmans berättelser

I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor.

Betyg och prestationsemotioner. En bullrig tystnad i berättelser om en elev i årskurs 4

I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg.

Organisationsidentiteter som en form av legitimitetsanspråk

Artikeln tar sin utgångspunkt i hur aktörer på den privata läxhjälpsmarknaden, i kölvattnet av en intensiv politisk och medial debatt, befinner sig i en position som innebär förändrade behov, förutsättningar och möjligheter att söka legitimitet för sin verksamhet.

”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever

Anna Ehrlin, Ulrika Jepson Wigg har utforskat vad lärare väljer att utveckla i övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner.

Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. I artikeln presenterar Robert Ohlsson en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken.

Taluppfattningsutveckling i förskoleklass

Kristin Westerholm och Joakim Samuelsson har undersökt hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3

Vilka möjligheter erbjuder en integrerad läs- och skrivundervisning eleverna att förstå barnboken och reflektera kritiskt över dess framställning? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersökt och redogör för i sin artikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Ny studie vägleder framtidens skolor

Fler än 1000 svenska skolor behöver byggas eller byggas om de närmaste tio åren. En ny studie vid Högskolan i Gävle ger metoder för design och organisering av de nya skolorna.  ”Det är dyrt att bygga fel, och den fysiska miljön i den nya skolan måste matcha organiseringen och de pedagogiska arbetssätten,” säger Anneli Frelin, professor i didaktik.

Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!

Trängseln i barns utemiljö ökar, vilket påverkar hälsa, lek, lärande och behov av natur negativt. Men från ett landskaps­laboratorium i Alnarp leder forskaren Fredrika Mårtensson en motståndsrörelse.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Skolportens digitala kurser