Lyssna, höra, agera: etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning

I drygt trettio år har FN:s barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell används för att problematisera och diskutera hur barn kan ges delaktighet i två fallexempel. Modellen inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.

Författare: Lina Lago, Helene Elvstrand

Lyssna, höra, agera: etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning

Tidsskriftet barn Vol. 40, No. 3, 2022

Sidan publicerades 2022-11-11 16:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-11-28 11:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Delaktighet viktigt för elever

För att kunna utöva inflytande behöver elever känna stöd från kamratgruppen. Genom att inflytandeförhandla gör barnen sin röst hörd. Helene Elvstrand har i sin avhandling undersökt barns delaktighet i skolan.

«Jeg har ikke trykt!» Ytringer om teknologi ved lesing av digitale bildebøker i barnehagen

I denne artikkelen utforskes barnehagebarns og barnehagelæreres ytringer om teknologi i samtalebasert gruppelesing av digitale bildebøker på nettbrett i norske barnehager. Flere tidligere studier om lesing på nettbrett har undersøkt antall ytringer, mens få studier har utforsket innholdet i ytringene om det teknologiske.

One size fits all – utveckling av lärmiljöer för nyanlända elever i behov av specialpedagogiska stödinsatser

This study aims to increase the understanding of how learning environments have been developed for newly arrived immigrant pupils in need of special educational support measures according to special educators.

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

Kvalitetsindikatorer i utvikling av leke- og læringsmiljøet i barnehagen ‒ barnehagelæreres perspektiver

Studien er en kvalitativ studie. Det empiriske grunnlaget for artikkelen er gruppediskusjoner fra to workshops med styrere og pedagogiske ledere i tre barnehager i Norge. Resultatet viser barnehagelærernes perspektiver på kvalitet i utvikling av leke- og læringsmiljøet i barnehagen.

Barn som busfrön eller kreativa aktörer?

I artikeln kommer ett enskilt, överraskande trassligt, fokusgruppssamtal med fyra elever att omtolkas med utgångspunkt i Charles Sanders Peirce’s begrepp abduktion. Materialet är hämtat ur ett treårigt forskningsprojekt kring elevers erfarenheter av konstnärlig undervisning som bedrevs av professionella konstnärer.

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

Samtycke, känslor och möjligheter att agera: barnsyn och barns aktörskap i sexualbrottsförebyggande litteratur för förskoleåldern

I artikeln analyseras svenska bilderböcker som gör anspråk på att förebygga sexuella övergrepp. Syftet med studien är att analysera böckernas barnsyn och syn på barns aktörskap. Analysen visar att böckerna beskriver övergrepp i vaga uttryck.

Främmandegöring i samtida antropocen – om konstens metoder i skolan

De frågor artikeln söker svar på är: På vilket vis kan främmandegöring förstås som en pedagogisk metod? Hur kan främmandegöring användas som ett kritiskt perspektiv i utbildning? Artikeln utgår från bildämnet och dess konstnärliga metoder.

Återbruk i antropocen

Syftet med artikeln är att skapa kunskap om hur återbruk kan förstås som didaktisk verksamhet. Artikelns forskningsfrågor är (1) Vad är ett möjligt undervisningsinnehåll om återbruk? (2) Hur kan detta återbruksinnehåll förstås i relation till vår samtid antropocen: vad är det som förs vidare och på vilket sätt?

Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen.

Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer

I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?

Jordbundna erfarenheter, kunskaper och kopplingar om väder och klimat

Denna studie har som syfte att undersöka vilka kunskaper och erfarenheter som förskollärare lyfter fram i samtal kring förskolebarns utforskande av väder och klimat som naturvetenskapliga fenomen.

Didaktiken efter idealismen

Artikelns syfte är att skapa medvetenhet om den tyska idealismens påverkan på didaktiskt tänkande, både när det gäller undervisningsinnehåll och specifikt när undervisningsinnehåll förstås i relation till antropocen. Artikeln är strukturerad så att den belyser de två aspekter som ingår i artikelns titel: kopplingen mellan didaktik och idealism, samt undervisningsobjektets status och antropocen.

Förskolans utbildning i Antropocen

Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser