Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. Artikeln presenterar en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken. För att synliggöra likheter och skillnader i de innebörder som meningsbegreppet har inom olika teoretiska perspektiv görs en distinktion mellan tre olika meningsdomäner: (1) språkliga tecken, yttranden och text; (2) livsvärldserfarenheter; och (3) handlingar och temporalitet. En andra distinktion görs mellan hur mening inom respektive domän beskrivs som antingen realiserad/aktualiserad eller immanent. De olika meningsformerna presenteras med utgångspunkt i semiotisk, fenomenologisk, hermeneutisk och narrativ teoribildning, varefter gemensamma inslag i dessa diskuteras i termer av: mening på olika nivåer; samkonstitution, mediering, samt meningens situerade och perspektivberoende karaktär. Avslutningsvis argumenteras för att meningsbegreppet har en central roll för pedagogikens kunskapsobjekt men också för reflektion över pedagogisk forskning då denna kan betraktas som ett tolkningsprojekt.

Författare: Robert Ohlsson

Meningsbegreppet i pedagogiken. En reflektion över meningsdomäner och meningsskapandets modaliteter

Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 26, Nr 2-3 2021

Sidan publicerades 2021-11-17 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-25 16:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan?

Denna artikel bygger på en analys av elevers delaktighet i tre olika aktionsforskningsprojekt, med syfte att problematisera elevers deltagande i olika faser av ett forskningsprojekt.

Lyssna, höra, agera: etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning

I drygt trettio år har FN:s barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning.

Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”

Artikeln visar på hur undervisning i form av drama kan ge barn möjligheter att deliberera och utveckla kritiska resonemang kring hållbarhetsfrågor. Syftet är tvådelat, att identifiera konfliktområden som konstitueras, samt att bidra med didaktiska komponenter som är betydelsefulla för att stödja sådan undervisning.

Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen.

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper.

En väv av förståelse: Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning

Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs fyra ger uttryck för när de läser berättelsen ”Draken med de röda ögonen” av Astrid Lindgren, och hur dessa iakttagelser kan tas tillvara.

Dialogisk högläsning i för- skoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”

Artikeln utgår från en klass i årskurs 1 och den undervisning som iscensattes kring bilderboken Molnbullar. I artikeln undersöks vad som kännetecknar undervisningen samt dess betydelse för elevernas språkutveckling och möjliga möte med berättelsens innehåll.

”Lager på lager” – att möjliggöra och synliggöra kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser

Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med undervisningsdesignen för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan möjliggöra och synliggöra elevers kommunikativa, kreativa och narrativa kompetenser.

”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnadshavare och elever i skolår F–3

Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i hemmen.

Organisationsidentiteter som en form av legitimitetsanspråk

Artikeln tar sin utgångspunkt i hur aktörer på den privata läxhjälpsmarknaden, i kölvattnet av en intensiv politisk och medial debatt, befinner sig i en position som innebär förändrade behov, förutsättningar och möjligheter att söka legitimitet för sin verksamhet.

Förkroppsligad pedagogisk takt vid lärares spontana berättande

Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever.

Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont

Förekomsten av poesi inom svenskämnet på lärarutbildningarna skiljer sig markant åt på landets olika lärosäten. Karolina Petterssons studie visar att lärarutbildare anser att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter.

Att lära ut-och-in. Läring betraktat som en rhizomatisk aktivitet

To experiment with the meaning of the concept, this article is introducing the verb “läring” into Swedish, by discussing it in relation to the current National Curriculum for the Compulsory school.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.