Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. Artikeln presenterar en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken. För att synliggöra likheter och skillnader i de innebörder som meningsbegreppet har inom olika teoretiska perspektiv görs en distinktion mellan tre olika meningsdomäner: (1) språkliga tecken, yttranden och text; (2) livsvärldserfarenheter; och (3) handlingar och temporalitet. En andra distinktion görs mellan hur mening inom respektive domän beskrivs som antingen realiserad/aktualiserad eller immanent. De olika meningsformerna presenteras med utgångspunkt i semiotisk, fenomenologisk, hermeneutisk och narrativ teoribildning, varefter gemensamma inslag i dessa diskuteras i termer av: mening på olika nivåer; samkonstitution, mediering, samt meningens situerade och perspektivberoende karaktär. Avslutningsvis argumenteras för att meningsbegreppet har en central roll för pedagogikens kunskapsobjekt men också för reflektion över pedagogisk forskning då denna kan betraktas som ett tolkningsprojekt.

Författare: Robert Ohlsson

Meningsbegreppet i pedagogiken. En reflektion över meningsdomäner och meningsskapandets modaliteter

Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 26, Nr 2-3 2021

Sidan publicerades 2021-11-17 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-25 16:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Förkroppsligad pedagogisk takt vid lärares spontana berättande

Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever.

Emotionella positioneringar i elevers berättelser om ämnet modersmål

Syftet med artikeln är att generera kunskap om modersmålselevers erfarenheter om skolämnet modersmål genom att studera elevers emotionella positioneringar i berättande och berättelser om sina relationer till språk.

”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt

Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt har undersökt möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont

Förekomsten av poesi inom svenskämnet på lärarutbildningarna skiljer sig markant åt på landets olika lärosäten. Karolina Petterssons studie visar att lärarutbildare anser att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter.

Att lära ut-och-in. Läring betraktat som en rhizomatisk aktivitet

To experiment with the meaning of the concept, this article is introducing the verb “läring” into Swedish, by discussing it in relation to the current National Curriculum for the Compulsory school.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.