Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. Artikeln presenterar en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken. För att synliggöra likheter och skillnader i de innebörder som meningsbegreppet har inom olika teoretiska perspektiv görs en distinktion mellan tre olika meningsdomäner: (1) språkliga tecken, yttranden och text; (2) livsvärldserfarenheter; och (3) handlingar och temporalitet. En andra distinktion görs mellan hur mening inom respektive domän beskrivs som antingen realiserad/aktualiserad eller immanent. De olika meningsformerna presenteras med utgångspunkt i semiotisk, fenomenologisk, hermeneutisk och narrativ teoribildning, varefter gemensamma inslag i dessa diskuteras i termer av: mening på olika nivåer; samkonstitution, mediering, samt meningens situerade och perspektivberoende karaktär. Avslutningsvis argumenteras för att meningsbegreppet har en central roll för pedagogikens kunskapsobjekt men också för reflektion över pedagogisk forskning då denna kan betraktas som ett tolkningsprojekt.

Författare: Robert Ohlsson

Meningsbegreppet i pedagogiken. En reflektion över meningsdomäner och meningsskapandets modaliteter

Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 26, Nr 2-3 2021

Sidan publicerades 2021-11-17 08:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-25 16:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Samhällskunskap

Årets konferens i Samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet! Text: Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i samhällskunskap information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 18 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 24 mars–8 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Matematik för låg- och mellanstadiet

Ta del av föreläsningar om bland annat programmering, undervisning om tal i bråkform, hur algebra kan stärka matematiska förmågor hos yngre elever och språkstödjande undervisning för flerspråkiga elever. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 27-28 januari 2022 eller digitalt!

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?

Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Matematik som teoretiskt arbete – utveckling av matematiska modeller för rationella tal i åk 4

Helena Eriksson och Inger Eriksson visar i sin studie hur en undervisning där eleverna gemensamt utvecklar en modell, för att beskriva vad som finns mellan de hela talen, gjorde det möjligt för alla elever att delta, diskutera och reflektera över rationella tal. Detta trots att de inte hade tidigare vana att använda sig av vare sig algebra eller teoretiska modeller.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.