Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Det övergripande syftet med artikeln är att undersöka hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor. Forskningscirkeln har använts som metod. Mellan cirkelträffarna har olika strategier och metoder prövats och dokumenterats i syfte att utveckla arbetet. Under samtalen i cirkelträffarna har dessa diskuterats och utvärderats gemensamt. Samtalen har spelats in och transkriberats och utgör studiens empiri tillsammans med de dokumenterade forskningsaktionerna. I resultatet framträder fyra återkommande teman som betydelsefulla för att utveckla arbetet; introduktionen, organisation för trygghet och delaktighet, möjligheten att bearbeta skakande berättelser och användandet av kulturella broar.

Författare: Åsa Ljunggren

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Forskning om undervisning och lärande vol. 6, nr. 2, 2018

Sidan publicerades 2018-10-10 07:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:05 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.