Mulighetsrom for de yngste barna til deltakelse, lekende dynamikk og samspill i et fellesskap

Med dette essayet ønsker vi å løfte frem nye perspektiver knyttet til hvordan nærvær og fravær av sekundære intersubjektive fellesskap kan påvirke de yngste barnas opplevelser av deltakelse i barnehagehverdagen. Vi knytter  sekundære intersubjektive fellesskap til Hans Skjervheims (1996) og Solveig Østrems, (2008; 2012) forståelse av en treleddet relasjon. Å se barn er noe annet enn å se sammen med barn, og i dette essayet forsøker vi derfor å bidra med ny kunnskap knyttet til de yngste barnas deltakelse i barnehagens fellesskap.

Författare: Annette Kristoffersen Winje och Sissel Janette Aastvedt Halland

Mulighetsrom for de yngste barna til deltakelse, lekende dynamikk og samspill i et fellesskap

BARN – Forskning om barn og barndom i Norden Vol 39 Nr 4 (2021)

Sidan publicerades 2022-01-07 16:22 av John Miller


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet

Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont

Förekomsten av poesi inom svenskämnet på lärarutbildningarna skiljer sig markant åt på landets olika lärosäten. Karolina Petterssons studie visar lärarutbildare anser att poesin får stå tillbaka till förmån för mer prosaorienterade texter.

Bildning för hållbar utveckling – och dess potential för svenskämnets undervisning

Författarna belyser hur arbete med berättelser inom ramen för vad som kallas Bildning för hållbar utveckling, kan ge svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning.

Mulighetsrom for de yngste barna til deltakelse, lekende dynamikk og samspill i et fellesskap

Med denna uppsats vill författarna lyfta fram nya perspektiv relaterade till hur närvaron och frånvaron av sekundära intersubjektiva gemenskaper kan påverka de yngsta barnens upplevelser av deltagande i förskolevardagen.

”Nu är man betydligt mer försiktig”: Förskollärare om den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. I artikeln presenterar Robert Ohlsson en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken.

Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet

Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.

Rikta blicken mot texten

Cecilia Rosenbaum, Ulla Runesson Kempe, Anette Svensson belyser hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ

Mathias Blomberg, Line Ekman har undersökt hur elever kan utveckla en interkulturell historisk kompetens i termer av decentering.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.