Mycket mer än en metod. Lärare samtalar om arbetet med kontroversiella frågor i geografiundervisningen

Much more than a single method: Professional conversations concerning controversial issues in the field of geography instruction. Research on controversial issues in education is extensive. Generally, the teacher has been examined, or advised, based on preconceived ideas of how the teaching should preferably be designed. Although those recommendations have varied, they have usually been characterized by instruction and method. However, this article does not address such predetermined models of action. As an alternative, the starting point is based on the perspective of the teaching professional and on data generated from teacher interviews. The aim of the article is to examine how the overall function of education emerges when teachers speak of their own experiences of teaching about controversial issues in geography in secondary school. The findings illustrate how the teachers, based on a number of circumstances, make use of four different approaches: deflecting, enlightening, challenging, and correcting. Hence, from the perspective of the teaching profession, work on controversial issues seems less understandable in terms of a single approach. Instead, each situation seems to require its own situated and subject-related considerations and professional reflections.

Författare: Anders Persson

Mycket mer än en metod. Lärare samtalar om arbetet med kontroversiella frågor i geografiundervisningen

Tidskrift för utbildning och demokrati Vol 31 Nr 1 2022

Sidan publicerades 2022-06-20 10:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Bild för grundskolan

Välkommen på Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuella föreläsare ger dig som är bildlärare ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 november eller via webbkonferensen, 16 november–2 december. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 10 oktober!

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 13/9!

Att skolas till en läsare – om den svenska skolans läsundervisning under 1990- och 2000-talet genom en ung arbetarmans berättelser

I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor.

Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Att utveckla arbetet med lek på fritidshem – Erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt

Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad.

Ett skolövergripande samverkansprojekt: Att skapa studiero och en trygg lärandemiljö

Syftet med den här studien är att utvärdera implementering av skolövergripande positivt beteendestöd i en skola i ett socialt utsatt område och att jämföra utfallet med en kontrollskola.

Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6

Denna artikel om bedömning i NO åk 1-6 granskar hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och begränsa bedömningen av elevers förmåga att genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7

Elevers läsutveckling och läsintresse påverkas positivt av att de själva får ställa frågor till texter de läser. Anita Varga har undersökt hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess.

Tre barn återberättar. Struktursammanbindning i tal och skrift

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Tre barn återberättar – Struktursammanbindning i tal och skrift

Åsa Wedin och Eva von Walter: Tre barn återberättar - Struktursammanbindning i tal och skrift

Monologen som en resurs i klassrummet

Åsa Wedin: "Monologen som en resurs i klassrummet".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)