När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever

Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera vad lärare väljer att utveckla gällande övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner. De frågor som vägleder analysen är 1. Vilka perspektiv inkluderas respektive exkluderas när mottagandeplanerna ska formuleras? 2. Vilken påverkan har policydokument om nyanlända elever på lärarnas arbete med skolornas mot-tagandeplaner? Analysen tar utgångspunkt i de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, samt begreppen punktuellt och relationellt perspektiv. Det empiriska materialet är insamlat under ett forsknings- och utvecklingsprogram som pågick under 3 år. Metoden för datainsamling var forskningscirklar, och datamaterialet som analyseras består av inspelade diskussioner under forskningscirkel-träffarna, samt de dokument som de deltagande lärarna arbetade fram. Analysen visar att lärarna intog både ett relationellt och ett punktuellt perspektiv i arbetet med att ta fram mottagandeplanerna. Trots det så styrde riktlinjerna på formuleringsarenan, och kravet på att rutinerna i mottagande-planerna ska vara möjliga att bocka av och utvärdera, lärarnas arbete mot ett punktuellt perspektiv. Analysen visar också att det punktuella perspektivet riskerar att förstärka ett bristtänkande i relation till nyanlända elever.

Författare: Anna Ehrlin, Ulrika Jepson Wigg

När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever

Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 26, Nr 2-3 2021

Sidan publicerades 2021-11-17 08:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Emotionella positioneringar i elevers berättelser om ämnet modersmål

Syftet med artikeln är att generera kunskap om modersmålselevers erfarenheter om skolämnet modersmål genom att studera elevers emotionella positioneringar i berättande och berättelser om sina relationer till språk.

Betyg och prestationsemotioner. En bullrig tystnad i berättelser om en elev i årskurs 4

I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg.

Den føyelige pedagogen – kartlegging som disiplinering av pedagogisk praksis

I denne artikkelen undersøker Nassira Essahli Vik hvordan språkkartlegging av flerspråklige barn påvirker pedagogen og den pedagogiske praksisen.

Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet

Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.