Ödmjuk orubblighet

Abstract saknas.

Författare: Per Lindqvist

Ödmjuk orubblighet En avgörande kvalitet i lärares yrkeskunnande

Didaktisk Tidskrift nr 1/2010

Sidan publicerades 2010-03-29 11:37 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2012-03-26 11:37 av Hedda Lovén


Relaterat

Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan

Förskolestarten börjar med inskolning. Vårdnadshavarna måste lära sig att bli trygga förskoleföräldrar, att hjälpa sitt barn under inskolningen, att bidra med kunskaper om barnet och att hjälpa pedagogerna att tolka barnets beteende och önskningar under inskolningen.

Att utveckla arbetet med lek på fritidshem – Erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt

Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad.

Den viktiga klassrumsdialogen

När elever gör grupparbeten diskuterar de främst hur arbetet i gruppen ska genomföras i stället för att diskutera uppgiften.

Executive function skills and their importance in education: Swedish student teachers’ perceptions

The aim of the study was to examine how student teachers rated the importance of EF skills and EF-related skills involved in pupils’ learning and investigate whether there were any differences in rating between regular student teachers and special needs student educators.

Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet

Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats.

Kroppsligt förankrad kognition

Tillsammans med forskarkollegor har Fredrik Jeppson visa hur sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar. En slutstats är att undervisning även för äldre elever borde anpassas i linje med yngre barns lärande där kombinationen av flera modaliteter ofta är en självklarhet.

Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel – ett funktionellt perspektiv

Robert Walldén visar i sin studie av fem olika läromedel för grundskolan att de på flera sätt ger ett svagt stöd för elever att se och förstå de språkliga mönster som kännetecknar olika genrer.

”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan

Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Matematik i yrkesprogram – en modell för två ämnens relationer med varandra

Elisabet Bellander, Michael Blaesild och Lisa Björklund Boistrup visar att förståelse för både matematikämnet och byggämnet kan främjas när de två ämnena integreras. Utifrån ett aktionsforskningsprojekt har de skapat en modell där de illustrerar hur matematik kan vara en del av yrkesarbetet, som ett redskap för planering och problemlösning.

Ungdomars fiktionsvanor

Stefan Lundström och Anette Svensson har gjort en kvantitativ undersökning av hur gymnasieungdomar i årskurs två konsumerar och producerar fiktion, i skolan och på fritiden. Studien visade att kvinnor läste mer skönlitteratur och män spelade mer spel.

Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?

Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Reading from Multimedia Materials: Benefits of Non-congruent Pictures on Reading Comprehension for Dyslexic Readers

Väl valda bilder och illustrationer ger även läsare med dyslexi en annan typ av läsförståelse och uppmuntrar till egna tolkningar, associationer och liknelser att hänga upp informationen på. Det visar en studie av Eva Wennås Brante och Mona Holmqvist.

Sälja, välja, & svälja. En analys av skolval, marknadisering och gymnasiemässans logiker

Artikeln belyser hur utbildningsmarknaden skapas på en gymnasiemässa och hur marknadens principer spelas upp för öppen ridå.

En skolkoncerns uppgång och fall

Artikeln illustrerar konsekvenser av riskkapitalägda skolor genom en analys av skolkoncernen John Bauers expansion och konkurs.

Rörlighet och selektion på en ”öppen” gymnasiemarknad

I sin artikel skriver Johanna Mellén om ungdomars val och rörlighet på en föränderlig gymnasiemarknad.

Utbildning till salu – konkurrens, differentiering och varumärken

Marianne Dovemark pekar i sin studie på att skolors överlevnad på en öppen marknad i mångt handlar om att konkurrera, saluföra sig och visa sin särart.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?