Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning

Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Geografididaktiken försöker också beskriva vilket geografiskt kunnande som elever kan få tillgång till när de utvecklar ett geografiskt tänkande. I det här sammanhanget blir det tydligt att olika kunskapsformer behöver integreras i en undervisning för att utveckla förmågan att tillämpa geografiskt tänkande. Vårt syfte med den här artikeln är tudelat. Vi vill dels lyfta fram centrala delar i den internationella geografididaktiska teoretiska diskussionen men också genom tre konkreta geografididaktiska exempel visa vägar att utveckla det geografiska språket, där lärare och forskare tillsammans utformar en undervisning som fokuserar geografiskt tänkande.

Forskning om undervisning och lärande Volym 11, nummer 1, 2023

Sidan publicerades 2023-04-17 14:44 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Kemi

Välkommen på konferens om kemiundervisning på högstadiet och gymnasiet! Ta del av den senaste forskningen och få inspirerande verktyg för din undervisning. Möt och nätverka med kollegor från hela landet på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper.

”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt

Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt har undersökt möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet

Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Handlingsrammer og handlingsrom i kunst og handverksfaget. Korleis institusjonelle mønster medverkar i studentars skapande prosessar med installasjonar

I artikeln diskuteras slöjduppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande.

Elevers förmåga att planera undersökningar – en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6

Denna artikel om bedömning i NO åk 1-6 granskar hur utformningen av uppgifter kan möjliggöra och begränsa bedömningen av elevers förmåga att genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Överlämningar från förskola till förskoleklass

Tarja Alatalo, Johanna Meier och Elisabeth Frank har i sin studie undersökt hur verksamma lärare, i förskola och förskoleklass, upplever överlämningen från förskola till förskoleklass.

Yrkeserfarenhetens betydelse: Självskattning av undervisningseffektivitet hos svenska lärare i textilslöjd

Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson: Yrkeserfarenhetens betydelse: Självskattning av undervisningseffektivitet hos svenska lärare i textilslöjd

Vägar till en skola på vetenskaplig grund

Ann-Christine Wennergren och Pia Åman: Vägar till en skola på vetenskaplig grund

Lärarstuderandes syn på lärande i matematik

Lisen Häggblom: "Lärarstuderandes syn på lärande i matematik".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser