Organisationsidentiteter som en form av legitimitetsanspråk

Artikeln tar sin utgångspunkt i hur aktörer på den privata läxhjälpsmarknaden, i kölvattnet av en intensiv politisk och medial debatt, befinner sig i en position som innebär förändrade behov, förutsättningar och möjligheter att söka legitimitet för sin verksamhet. Genom detaljerade analyser av intervjudata med representanter för två olika privata läxhjälpsföretag synliggörs hur olika positionerings- och kategoriseringspraktiker sätts i arbete i deras berättelse om sin organisation och hur detta resulterar i en vid repertoar av identitetframträdanden. Analysen visar på hur de organisationsidentiteter som framträder relaterar till såväl det reguljära utbildningssystemet och olika samtida utbildningsideal och frågor som efterfrågan, men även mer pragmatiska aspekter som behov och marknadsförutsättningar. Sammanfattningsvis visar studien hur organisationsidentitet inte kan förstås som något statiskt svar på frågan om vilka en organisation är eller vill vara, utan snarare som något dynamiskt som hela tiden omkonstrueras i relation till omgivande förutsättningar där såväl politiska regleringar, samtida samhälleliga debatter som mer stabila normer och ideal sätter ramar för organisationers möjligheter att framställa sin verksamhet som legitim och önskvärd.

Författare: Johanna Svahn och Stina Hallsén

Organisationsidentiteter som en form av legitimitetsanspråk: Narrativ positionering bland privata aktörer på den svenska läxhjälpsmarknaden

Pedagogisk forskning i Sverige Vol 27 Nr 1 2022

 

Sidan publicerades 2022-02-23 09:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 13:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 oktober eller via webbkonferensen 17-31 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 7 september!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.