Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Abduktionens successiva, öppna hållning är inte självklart kompatibel med på förhand teoretiskt avgränsade och målstyrda forskningsprojekt, men kan verka inom dessa för teoretiskt och metodologiskt nytänkande. Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element. Artikeln utgår från Peirces treställiga tankelära och den kontinuerliga rörelsen mellan känsla och idé för att särskilt betona känslans betydelse för människans lärande. Hennes förmåga att uppmärksamma förnimmelser av betydelse för ny kunskapsbildning knyter Peirces tankelogik till abduktion och forskarens sensitiva uppmärksamhet på omvärldens fenomen. Några för abduktionen specifika kännetecken, såsom uppmärksammandet av det märkliga, frågans successiva uppkomst, och den lekfulla spekulationen, beskrivs för att sedan iscensättas och exemplifieras i ett forskningsexempel. Den lekfulla och öppna hållningen till trots visar exemplet att abduktion öppnar upp för grundade riktningar och hypoteser. Med stora rörelser prövas generella begreppp för sin kapacitet att belysa kvaliteter av betydelse för barns sociala och påtagligt rörliga kunskapsbildning. Tillsammans bildar begreppen grund för förklaringar eller möjliga abduktioner om pedagogiska tillfällen.

Författare: Jutta Balldin

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 27 Nr 4 (2022)

Sidan publicerades 2023-01-23 11:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Undervisningspraktiker i rörelse 1940-talets folkskollärare som läsundervisningens förändringsagenter

Huvudsyftet med artikeln är att fördjupa kunskapen om vilka uppfattningar om läsundervisningens faktiska förhållanden som går att urskilja i svenska folkskollärares berättelser under 1940-talen.

Utforskande samtal mellan lärare och forskare om uppkopplade klassrum

Den här artikeln sätter fokus på samtal mellan lärare och forskare om utmaningar kopplade till undervisningens digitalisering på en skola som har satsat på införandet av digital teknologi i alla ämnen.

Lärarutbildningen som demokratiskt rum – medvetet engagemang och erbjudanden om ömsesidighet

There is a lack of empirical research conducted in classrooms, which urges us to investigate the interpretation of how the doing of democracy in education is carried out. In this case study we explore how democratic values are or are not, manifested by teacher students and teachers in teacher education.

Metoder för återkoppling – en kraftfull professionskunskap för matematikundervisning inom vuxenutbildningen

Specifikt studeras hur vuxna elevers engagemang och studieteknik påverkas av två olika metoder för återkoppling. Studien är ett aktionsforskningsprojekt, som tar sin utgångspunkt i en pågående praktik, där läraren under flera år har utvecklat och testat olika metoder för återkoppling.

Barnehagelærerstudenters egenvurdering av læringsutbytte gjennom praksisoppgave «observasjon av håndhygiene og måltider i barnehagen

Praksisperioden som inngår i barnehagelærerutdanningen er en viktig arena der studentene kan se sammenhengen mellom teori og praksis og reflektere over egen praksis. Studenter i emnet natur, helse og rørsle i barnehagelærerutdanningen har gjennomført en praksisoppgave der de skulle observere alle måltider og håndvask før måltid i sin praksisbarnehage i en uke.

”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll

Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG.

Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning

Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt.

Barns lek i modern barndom

Det finns i samhället en romantiserad bild av lek och barndom. I denna essä problematiseras bilden av den romantiska leken och vi argumenterar för ett nytt sätt att förstå barns lek där samtidskontexten och omvärlden har en stor betydelse.

Rektorers och skolhuvudmäns meningsskapande om förskoleklassens position i utbildningslandskapet

The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices.

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

Food Literacy: Matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll

The aim of the present article is to analyse and discuss how teachers speak about goals and content of food literacy in teaching about food and health in Home Economics (HE). More specific, what different constructions of food literacy can be identified in teachers' talk about the drive and content of teaching food and health?

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser