Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper. Tillhörighet förstås som en upplevelse av att ”känna sig hemma”. Data består av gruppintervjuer med personal från tre förskolor i Norge. Följande frågor är aktuella: Hur ser barns gemenskaper ut utifrån de yrkesverksammas blick och vilka tillhörigheter menar de att barnen är en del av? Vilka villkor för barns tillhörigheter kan identifieras i de yrkesverksammas beskrivningar? Studiens teoretiska ramverk grundas i tillhörighetspolitik; en teori som har utvecklats av Nira Yuval-Davis (2011) och tar utgångspunkt i att sociala positioner, identifikationer och värden bidrar till att skapa villkor för tillhörighet i förskolan. Analysen visar att de yrkesverksamma identifierar en rad olika gemenskaper mellan barnen, vilka till stora delar baseras på likhet. I de yrkesverksammas förståelser av barns gemenskaper har spänningsfält utmejslats vilka har betydelse för de tillhörigheter som möjliggörs. Dessa spänningsfält handlar om gemenskaper som utmanar förskolegemenskapen i stort, samt frågor om anpassning, makt och konflikt som villkor för gemenskap. Utmaningen för de yrkesverksamma är att systematiskt utnyttja sin kunskap om barns gemenskaper och de villkor för tillhörighet som skapas och i det arbetet ta fasta på en pedagogik där de tillsammans  med barn kan problematisera och förändra orättvisor och sociala strukturer som riskerar att hindra barns tillhörighet.

Författare: Eva M. Johansson

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Nordisk barnehageforskning Vol 19 Nr 2 (2022)

Sidan publicerades 2022-08-23 15:41 av John Miller


Relaterat

Normativ styrning i förskolan

Bim Riddersporre: Normativ styrning i förskolan: En fallstudie.

Dold styrning i förskolans utvecklingssamtal

Ann-Marie Markström: “Soft governance” i förskolans utvecklingssamtal

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat barn på flykt, föräldraskapsstöd och specialpedagogisk dokumentation. Föreläsningarna riktar sig till dig som möter barn i behov av stöd i förskolan.

Förskollärares tal om fysik i förskolan

This article presents the qualitatively different ways as the preschool teachers' statements connected to physics and how the teaching of physics changes during four work team planning sessions. The analysis of video transcripts of the planning sessions shows that the preschool teachers' discussions reflect both uncertainty and certainty about the physics content and the physics teaching.

Förskolans utbildning i Antropocen

Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats.

Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”

Artikeln visar på hur undervisning i form av drama kan ge barn möjligheter att deliberera och utveckla kritiska resonemang kring hållbarhetsfrågor. Syftet är tvådelat, att identifiera konfliktområden som konstitueras, samt att bidra med didaktiska komponenter som är betydelsefulla för att stödja sådan undervisning.

At udforske leg i skolen i et økologisk perspektiv

Med afsæt i et design-based research projekt og længerevarende observationer af børns leg i skolen udvikler denne artikel begrebet om legeorden og et økologisk forståelsesperspektiv, der ser samspil, sammenhæng og helhedsorientering som centrale værdier for blikket på leg i skolen. Gennem konkrete empiriske nedslag viser artiklen, hvordan leg i skolen etableres og vedligeholdes, og hvordan skolens samspil er med leg.

Personalens blick på barns tillhörighet i förskolan

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper.

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras.

Barns berättelser – kamratkulturer skapas kring förskolans fotodokumentation

Artikeln bygger på teorier om dokumentationen som en normaliserande makt i interaktion med enskilda subjekts egna agens. Genom att lyssna till hur 19 förskolebarn mellan 4–6 år interagerar med pedagogisk fotodokumentation eftersträvas i studien att fånga barnens egna perspektiv.

En forskningsgranskning om möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan

Denna studie syftar till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan.

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv.

Undervisning i förskolan: En ansats utifrån förskollärares yrkeskunnande

Hur kan förskollärares implicita kunskap om undervisning i förskolan bidra till utveckling av förskollärares professionskunskap? Det är en av frågorna som Johan Liljestrand utforskar i sin artikel.

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser