Playful and Meaningful Learning of Programming. What does it Take to Integrate an App-Based Game Promoting Digital Mathematics into Early Childhood Education?

This article shows conditions for how an educational digital tool can open doors to an increasingly playful world – and address some of the issues with introducing digital maths in early childhood education. Guided by a design-based research approach, the multimodal design of the educational app-based game DigiMat was iteratively created by a multidisciplinary team and introduced to teachers and children. In this study, we focused on transformative processes to illuminate conditions for meaningful design for learning, based on what teachers reported in interventions. In addition, we considered children’s play with the app-based game, which elucidated the conditions for design in learning. We performed thematic analysis and applied the Learning Design Sequence model to illuminate notions from critical incidents with children and teachers. The findings indicate that, although children re-design and create their purpose whilst playing, beyond digital affordances, teachers needed an explicit alignment with the curriculum to integrate meaningful and guided play with the use of DigiMat. This study indicates that designers and innovators wishing to introduce playful apps into educational practice should consider how learning outcomes and playful activities resonate with educational practice. Based on our findings, we argue that digital educational tools should be designed and implemented collaboratively with teachers and children, in a didactic context where the goals of the curriculum are recognised.

Författare: Linda Barman och Susanne Kjällander

Playful and Meaningful Learning of Programming. What does it Take to Integrate an App-Based Game Promoting Digital Mathematics into Early Childhood Education?

Designs for Learning Volume 14, Issue 1 – 2022

Sidan publicerades 2023-01-20 09:14 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

TEMA: Digitala verktyg i förskolan

Ta del av en digital föreläsning för dig som arbetar i förskola och vill veta mer om att arbeta med digitala verktyg. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod, ensam eller tillsammans med kollegor. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 28 februari.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december.

Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning. Därför är forskning om förutsättningarna för bedömningspraktiken önskvärd - inte minst då resultaten i denna studie pekar på att dessa elever är en missgynnad grupp vid testtillfället.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser