”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisning

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras. Empirin består av ljudinspelning och anteckningar från arbetslagets planering inför undervisningsaktiviteten och videoinspelning från själva undervisningssituationen. Det är sex barn i åldern 5–6 år och deras lärare som deltar i undervisningsaktiviteten. Empirin analyseras från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kulturella redskap och mediering. Resultaten visar att bildaktiviteten medieras som en avbildande aktivitet. Didaktiska implikationer diskuteras. Studiens syfte är att undersöka hur undervisning i en svensk förskola tar sig uttryck, från planering till genomförande.

Författare: Elisabeth Mellgren och Ingrid Pramling Samuelsson

”Rita bara det du ser” – bildskapande i förskolans undervisnin

BARN – Forskning om barn og barndom i Norden Vol 40, Nr 1 2022

Sidan publicerades 2022-06-20 11:00 av Susanne Sawander

Relaterat

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Intervju

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Intervju

Utforskande samtal mellan lärare och forskare om uppkopplade klassrum

Den här artikeln sätter fokus på samtal mellan lärare och forskare om utmaningar kopplade till undervisningens digitalisering på en skola som har satsat på införandet av digital teknologi i alla ämnen.

Vetenskaplig tidskrift

Barn som busfrön eller kreativa aktörer?

I artikeln kommer ett enskilt, överraskande trassligt, fokusgruppssamtal med fyra elever att omtolkas med utgångspunkt i Charles Sanders Peirce’s begrepp abduktion. Materialet är hämtat ur ett treårigt forskningsprojekt kring elevers erfarenheter av konstnärlig undervisning som bedrevs av professionella konstnärer.

Vetenskaplig tidskrift

Jordbundna erfarenheter, kunskaper och kopplingar om väder och klimat

Denna studie har som syfte att undersöka vilka kunskaper och erfarenheter som förskollärare lyfter fram i samtal kring förskolebarns utforskande av väder och klimat som naturvetenskapliga fenomen.

Vetenskaplig tidskrift

Skolstrejk för klimatet och Hannah Arendt

Denna artikel sätter fenomenet skolstrejk för klimatet i kontakt med Arendts idéer om politik, handlande och tänkande. Det föreslås i artikeln att skolstrejk för klimatet kan ses som dels krav på handlande (från andra, i detta fall vuxna och politiker), dels handlande i sig.

Vetenskaplig tidskrift

Specialpedagogens roll i förskolan – förskollärares beskrivningar av arbetsfordelning, anspråk och förhandlingar

I denna studie analyseras hur förskollärare beskriver specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om specialpedagogens roll utifrån förskollärares perspektiv. Resultatet utgår från 15 intervjuer med förskollärare som har haft kontakt med specialpedagoger i arbetet.

Vetenskaplig tidskrift

Dialogisk högläsning i för- skoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”

Artikeln utgår från en klass i årskurs 1 och den undervisning som iscensattes kring bilderboken Molnbullar. I artikeln undersöks vad som kännetecknar undervisningen samt dess betydelse för elevernas språkutveckling och möjliga möte med berättelsens innehåll.

Vetenskaplig tidskrift

En forskningsgranskning om möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan

Denna studie syftar till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan.

Vetenskaplig tidskrift

Att skolas till en läsare – om den svenska skolans läsundervisning under 1990- och 2000-talet genom en ung arbetarmans berättelser

I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor.

Vetenskaplig tidskrift

”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt

Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt har undersökt möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Vetenskaplig tidskrift

Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet

Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.

Vetenskaplig tidskrift

Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl

I artikeln utforskar författarna hur analys av begreppet röst kan vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället.

Vetenskaplig tidskrift

”Nu är man betydligt mer försiktig”: Förskollärare om den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

Vetenskaplig tidskrift

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

Vetenskaplig tidskrift

Vad kan elever som kan formulera natur- vetenskapligt undersökningsbara frågor?

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.