School craft in memories of three generations

Utifrån 15 personer från fem familjer har författarna undersökt tre generationers minnen från skolslöjd i Finland mellan 1940‒2010. Studiens fokus var till vilka slöjdminnen de olika generationerna relaterade. I Finland har skolslöjden varit obligatorisk under drygt 150 år. För att kunna jämföra slöjdminnena över tid görs en kort redogörelse för finska läroplansförändringar mellan 1866‒2014. Studies intervjuer utfördes både individuellt och i grupp mellan olika generationer där förhållandena kring slöjdundervisning, elever och lärare samt slöjdföremål och processen bakom dem tolkades. Analyserna av intervjuerna gjordes dels utifrån de slöjdföremål som tillverkades i skolslöjden, dels utifrån positiva och negativa minnesbilder som kunde kopplas till slöjden. Egentillverkade slöjdföremål, slöjdbegrepp och slöjdtekniker var sådant som personerna kunde beskriva personligt och detaljerat. Däremot förekom det inte så många diskussioner om material eller tekniker som användes vid tillverkningen av slöjdföremålen, även om de äldsta minnena var förknippade med bristen på material. De minnen personerna från den yngre generationsgruppen hade om slöjd var kopplade till flera olika material då de hade haft både textil- och teknisk slöjd i skolan. Skolslöjden väckte starka känslor, majoriteten hade positiva minnen medan en tredjedel också associerade till negativa minnen till exempel att det var svårt och pilligt. Utöver resultaten från slöjdminnena visade studien dessutom de fysiska slöjdföremålens potential för att komma ihåg positiva och negativa minnen.

Författare: Päivi Marjanen, Eila Lindfors och Sirpa Ketola

School craft in memories of three generations

Techne Serien, Vol 25, nr 1

Sidan publicerades 2018-09-10 09:57 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer