SENCOs’ lived experiences of working through the COVID-19 pandemic in Swedish upper secondary schools

This article explores nine SENCOs’ lived experiences of the changes, challenges and opportunities which arose when working in Swedish upper secondary schools through the spring term of 2021, during the COVID-19 pandemic. This article provides further insights into the particulars of the SENCOs’ line of work and also aims to say something about the existential aspects of the SENCO profession. The study draws on empirical material generated from semi-structured lifeworld interviews and open-ended diaries. The study design and analysis were conceived and performed using a lifeworld phenomenological approach and hermeneutics. The lived experiences of the SENCOs reveal that they took on new tasks during the pandemic and, at the same time, long-standing issues regarding their professional role seem to have been exacerbated. These findings give insights into the difficulties faced by SENCOs in claiming professional jurisdiction and ask whether SENCOs inadvertently contribute to this problem when driven by a sense of moral obligation towards students with special educational needs. This moral obligation might stand at the heart of what it means to be a SENCO, and is possibly thoroughly intertwined with SENCOs’ agency.

Författare: Jonas Udd, Inger Berndtsson

SENCOs’ lived experiences of working through the COVID-19 pandemic in Swedish upper secondary schools

European Journal of Special Needs Education, 19 Feb 2023

Sidan publicerades 2023-04-26 16:39 av John Miller


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens årliga konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Ta del av aktuell forskning och praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december. Boka din plats till lägsta pris idag!

Undervisningspraktiker i rörelse 1940-talets folkskollärare som läsundervisningens förändringsagenter

Huvudsyftet med artikeln är att fördjupa kunskapen om vilka uppfattningar om läsundervisningens faktiska förhållanden som går att urskilja i svenska folkskollärares berättelser under 1940-talen.

Anpassningar Utmanande policyprocesser i lärares vardagspraktik

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur policy om anpassningar förhandlas och iscensätts i grundskolans klassrum relaterat till lärares uppdrag att stödja och bedöma alla elevers kunskapsutveckling.

Kommunikation, kunskap och demokrati i den digitala utbildningens tidevarv

Denna artikel undersöker hur skolan kan utgöra en plats som tar hänsyn till digitaliseringens påverkan och samtidigt verka för lärares och elevers kommunikativa och mellanmänskliga möten.

Utforskande samtal mellan lärare och forskare om uppkopplade klassrum

Den här artikeln sätter fokus på samtal mellan lärare och forskare om utmaningar kopplade till undervisningens digitalisering på en skola som har satsat på införandet av digital teknologi i alla ämnen.

Barnehagelærerstudenters egenvurdering av læringsutbytte gjennom praksisoppgave «observasjon av håndhygiene og måltider i barnehagen

Praksisperioden som inngår i barnehagelærerutdanningen er en viktig arena der studentene kan se sammenhengen mellom teori og praksis og reflektere over egen praksis. Studenter i emnet natur, helse og rørsle i barnehagelærerutdanningen har gjennomført en praksisoppgave der de skulle observere alle måltider og håndvask før måltid i sin praksisbarnehage i en uke.

”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll

Syftet är därför att bidra med kunskap om vad som händer när svetslärare i en learning study systematiskt transformerar yrkesämneskunskap i undervisning av ett lärandeobjekt i svetsmetoden MIG/MAG.

Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning

Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt.

Barns lek i modern barndom

Det finns i samhället en romantiserad bild av lek och barndom. I denna essä problematiseras bilden av den romantiska leken och vi argumenterar för ett nytt sätt att förstå barns lek där samtidskontexten och omvärlden har en stor betydelse.

”Hun er jo mit barn, men det er deres sted” – Forældre og pædagogers grænsesøgning i hverdagens samarbejde

I denne artikel viser vi, hvordan det daglige samarbejde mellem pædagogisk personale og forældre præges af stigende institutionalisering af forældreansvar, og af at arbejdsdelingen mellem daginstitution og familie ændrer sig.

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

One size fits all – utveckling av lärmiljöer för nyanlända elever i behov av specialpedagogiska stödinsatser

This study aims to increase the understanding of how learning environments have been developed for newly arrived immigrant pupils in need of special educational support measures according to special educators.

Förskollärares ledarskap som ett kunskapsfält i behov av begreppsliga resurser i förskoleverksamhet, utbildning och forskning

The present study aims to investigate supervision activities as a form of teaching leadership in preschool teacher education. Work-based education constitutes a particular context for understanding of leadership in preschool due to its intention of bridging between practical and theoretical experience and knowledge.

Folkhögskolan och pandemin – om nostalgi i pedagogisk exil

The aim of this article is therefore to analyze rhetorical dimensions of the perceived uniqueness of Swedish folk high school in relation to folk high school teachers’ educational experiences during the pandemic.

Förskollärares tal om fysik i förskolan

This article presents the qualitatively different ways as the preschool teachers' statements connected to physics and how the teaching of physics changes during four work team planning sessions. The analysis of video transcripts of the planning sessions shows that the preschool teachers' discussions reflect both uncertainty and certainty about the physics content and the physics teaching.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser