Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Den svenska grundskolan har fått en ny läroplan inklusive ny kursplan för slöjdämnet. Lärarutbildningen har förnyats och reviderats ett flertal gånger. Antalet disputationer med anknytning till slöjdämnet har under perioden ökat jämfört med tidigare. I föreliggande text analyseras slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Ett läroplansteoretiskt perspektiv synliggör förändrade förutsättningar genom policy och olika styrdokument, vilka syftar till konsekvenser i praktiken inom såväl grundskola som lärarutbildning. Här riktas fokus mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag. Ett utbildningsekologiskt perspektiv bidrar till att förtydliga bilden av slöjdämnet inom såväl en pedagogisk, vetenskaplig som samhällelig kontext. Analys av tidsperioden visar att förändringar i lärarutbildning och ny kursplan för grundskolan kommit att påverka slöjdundervisningen, men att i policy avsedda förändringar inte fullt ut realiserats. Påståendet stöds bland annat av den nationella ämnesutvärderingen av grundskolans slöjdämne som genomfördes 2015. Verksamheten kan kritiseras för bristande likvärdighet i såväl grundskola som inom lärarutbildning. Det svenska slöjdfältet är ännu ett ungt forskningsområde som först år 2013 erhöll sin första professor. Efter att tio doktorander disputerat och ett förhållandevis stort antal studier publicerats inom fältet under den aktuella perioden har möjligheterna till forskarutbildning minskat. Avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar och försvårar nödvändig utveckling. Det sammantagna resultatet visar att slöjdfältet som helhet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar i såväl grundskola och lärarutbildning och gällande att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.

Författare: Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund

Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018

Teche Vol 25 No 3 (2018): Nuläge och framåtblickar 2018

Sidan publicerades 2019-01-07 10:57 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).