Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Den svenska grundskolan har fått en ny läroplan inklusive ny kursplan för slöjdämnet. Lärarutbildningen har förnyats och reviderats ett flertal gånger. Antalet disputationer med anknytning till slöjdämnet har under perioden ökat jämfört med tidigare. I föreliggande text analyseras slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Ett läroplansteoretiskt perspektiv synliggör förändrade förutsättningar genom policy och olika styrdokument, vilka syftar till konsekvenser i praktiken inom såväl grundskola som lärarutbildning. Här riktas fokus mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag. Ett utbildningsekologiskt perspektiv bidrar till att förtydliga bilden av slöjdämnet inom såväl en pedagogisk, vetenskaplig som samhällelig kontext. Analys av tidsperioden visar att förändringar i lärarutbildning och ny kursplan för grundskolan kommit att påverka slöjdundervisningen, men att i policy avsedda förändringar inte fullt ut realiserats. Påståendet stöds bland annat av den nationella ämnesutvärderingen av grundskolans slöjdämne som genomfördes 2015. Verksamheten kan kritiseras för bristande likvärdighet i såväl grundskola som inom lärarutbildning. Det svenska slöjdfältet är ännu ett ungt forskningsområde som först år 2013 erhöll sin första professor. Efter att tio doktorander disputerat och ett förhållandevis stort antal studier publicerats inom fältet under den aktuella perioden har möjligheterna till forskarutbildning minskat. Avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar och försvårar nödvändig utveckling. Det sammantagna resultatet visar att slöjdfältet som helhet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar i såväl grundskola och lärarutbildning och gällande att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.

Författare: Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund

Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018

Teche Vol 25 No 3 (2018): Nuläge och framåtblickar 2018

Sidan publicerades 2019-01-07 10:57 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer