Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Den svenska grundskolan har fått en ny läroplan inklusive ny kursplan för slöjdämnet. Lärarutbildningen har förnyats och reviderats ett flertal gånger. Antalet disputationer med anknytning till slöjdämnet har under perioden ökat jämfört med tidigare. I föreliggande text analyseras slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Ett läroplansteoretiskt perspektiv synliggör förändrade förutsättningar genom policy och olika styrdokument, vilka syftar till konsekvenser i praktiken inom såväl grundskola som lärarutbildning. Här riktas fokus mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag. Ett utbildningsekologiskt perspektiv bidrar till att förtydliga bilden av slöjdämnet inom såväl en pedagogisk, vetenskaplig som samhällelig kontext. Analys av tidsperioden visar att förändringar i lärarutbildning och ny kursplan för grundskolan kommit att påverka slöjdundervisningen, men att i policy avsedda förändringar inte fullt ut realiserats. Påståendet stöds bland annat av den nationella ämnesutvärderingen av grundskolans slöjdämne som genomfördes 2015. Verksamheten kan kritiseras för bristande likvärdighet i såväl grundskola som inom lärarutbildning. Det svenska slöjdfältet är ännu ett ungt forskningsområde som först år 2013 erhöll sin första professor. Efter att tio doktorander disputerat och ett förhållandevis stort antal studier publicerats inom fältet under den aktuella perioden har möjligheterna till forskarutbildning minskat. Avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar och försvårar nödvändig utveckling. Det sammantagna resultatet visar att slöjdfältet som helhet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar i såväl grundskola och lärarutbildning och gällande att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.

Författare: Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund

Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018

Teche Vol 25 No 3 (2018): Nuläge och framåtblickar 2018

Sidan publicerades 2019-01-07 10:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Slöjd, 7-8 maj i Stockholm

Två hela dagar för dig som undervisar i slöjd. Vi berör kursplanens tillägg om digitalisering och hur du kan arbeta med digitala verktyg i slöjdundervisningen. Dessutom erbjuds föreläsningar om betyg och bedömning, slöjd och mångkultur samt hur du kan stödja elevernas förmåga att motivera sina val. Inspireras även av välkända träslöjdaren Sur-Olle!

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Flerstämmig musikundervisning i förskola

Musikundervisningen i ett samverkansprojekt synliggör hur flera innehållsliga aspekter kopplade till just musik kan utgöra en flerstämmig grund i samband med undervisning. Det visar forskarna i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, Ylva Holmberg och Ann-Christine Vallberg Roth, bägge vid Malmö universitet.

Slöjdforskning i fokus

Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete – kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning

Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.

Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning. Hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger

Vilka kommunikativa resurser ger de bästa förutsättningarna för att undervisa i hantverksmässigt lärande? Studiens resultat visar att lärare i regel använder sig av konkreta handlingar framför fiktiva, samt kroppslig kommunikation framför verbal kommunikation.

Handlingsrammer og handlingsrom i kunst og handverksfaget. Korleis institusjonelle mønster medverkar i studentars skapande prosessar med installasjonar

I artikeln diskuteras slöjduppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande.

Inrutad pedagogik – serietidningen som verktyg i skolan

Serietidningar i skolan gör det möjligt för elever att arbeta med handling och känsla i berättelser och visar hur lärares och elevers personliga erfarenheter med serier bidrar till klassrumsarbetet, skriver Lars Wallner, LiU, i Venue.

Hur tillförlitligt är det nationella provet i läsning i åk 9?

Den här artikeln handlar om tillförlitlighet i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska i årskurs nio. I undersökningen tillämpas statistiska metoder för att fastställa i vilken mån läsprovet lever upp till etablerad internationell standard för reliabilitet i kunskapsprov av motsvarande karaktär.

Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem

I den här artikeln fokuserar författarna hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget.

Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik – diskursiva förutsättningar

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning. Därför är forskning om förutsättningarna för bedömningspraktiken önskvärd - inte minst då resultaten i denna studie pekar på att dessa elever är en missgynnad grupp vid testtillfället.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Anders Albinsson visar att förskolebarn använder matematiska begrepp, både spontant och vetenskapligt när de för problemlösande resonemang.

Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus

Kristina Melker, Elisabeth Mellgren och Ingrid Pramling Samuelsson har undersökt förskollärarens och barnens samverkan i en undervisningssituation.

Att urskilja och erfara sitt sätt att springa – kan elever lära sig det i idrott och hälsa?

Gunn Nyberg har i sin studie fokuserat på rörelseförmåga i idrott och hälsa på gymnasiet. Hon har studerat vad det innebär att kunna urskilja och erfara sitt sätt att springa.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Tips for classroom audio support

A school district in California is using technology solutions to help students hear in school, according to Michelle Zavaleta, coordinator of psychological services in special education for the Tulare City School District. In this blog post, she shares several tips to help adopt such solutions, including finding a tool that works for all students — not only those with hearing difficulties.

Bill Gates says the textbook is dying. Is he right?

The textbook is becoming obsolete, Bill Gates wrote in his annual letter from his foundation. Peter Greene, a high-school English teacher, counters Gates’ argument with five reasons why he says textbooks will continue to be a classroom staple — at least in the near term — including a preference, even among digital natives, for printed material.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.