Students confronting risks during holistic craft processes

Artikelns studier genomfördes för att undersöka risktagande situationer bland elever under holistiska slöjdprocesser. Studierna genomfördes i slöjdundervisning i Finland med 400 elever i årskurs 7 och omfattade dels intervjuer för att beskriva de lösningar eleverna använde sig av under sina design- och produktionsprocesser, dels digitala dagböcker där eleverna själva värderade sina design-, produktions- och värderingsprocesser. Forskningsfrågor ställdes om hur eleverna konfronterades med risktagande under sina slöjdarbeten och hur risktagandena kunde relateras till ekonomiska, psykologiska och sociala aspekter. I artikeln kopplas resultaten samman med entreprenörskap och visar hur slöjdarbete innefattar risktagningar under varje fas i arbetsprocessen, både i situationer där eleverna antingen tar risker eller undviker dem. Undersökningen visade att risksituationer som kunde relateras till ”ekonomisk risk” betonades i konstruktions- och produktionsfaserna där eleverna fattade beslut om vilken produkt som skulle tillverkas och vilka tekniker som skulle användas. ”Psykologisk risktagning” kopplades särskilt till tillverkningsfasen i slöjdprocessen när eleverna började utveckla och producera och sina föremål. ”Sociala risker” relaterades till design- och värderingsfaserna när eleverna interagerade med sin grupp och den sociala miljön. Studien visar hur utveckling av entreprenörskap och slöjdande hör samman på flera vis och hur slöjdaktiviteter kan bidra till att elever får arbeta med egen problemlösning, lära sig att våga ta risker och att vara uthållig.

Författare: Ulla Häsänen, Jaana Lepistö och Marja-Leena Rönkkö

Students confronting risks during holistic craft processes

Techne serien, Vol 25, nr 1

 

Sidan publicerades 2018-09-10 11:12 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.