Systematic Quality Development. A Demand at Odds with the Everyday Complexity of Teachers’ Work

This article aims to analyse the conditions experienced by teachers and other school staff members in their work with systematic quality development within the everyday complexity of work at school. The method consists of research circles, a form of researcher-led discussion, together with teachers, principals and other school staff, held at the schools. The research circles are part of a research- and development programme concerning newly arrived pupils, in collaboration with an institute and a municipality in Sweden. The focus of the research circles is to identify areas in need of development, make tacit knowledge visible and promote knowledge development. During the course of the programme, a number of obstacles to development work arose, which led us to an analysis of the recurring problems and demands of systematic quality development. The analysis points to the different rhythms of fast-paced everyday work on the one hand, and slow-paced development work on the other. In conclusion, we emphasise the need for time for reflection, organisational structures that support development, and finally the need to develop competence in reflective practices regarding development, an addition to the competence in reflective practice on teaching, in which the staff are already skilled.

Författare: Ulrika Jepson Wigg, Mälardalens högskola, Eskilstuna.

Anna Ehrlin, Mälardalens högskola, Eskilstuna.

Systematic Quality Development. A Demand at Odds with the Everyday Complexity of Teachers’ Work

International Journal of Learning, Teaching and Educational Research Vol. 17, No. 11

Sidan publicerades 2018-12-20 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ett skolövergripande samverkansprojekt: Att skapa studiero och en trygg lärandemiljö

Syftet med den här studien är att utvärdera implementering av skolövergripande positivt beteendestöd i en skola i ett socialt utsatt område och att jämföra utfallet med en kontrollskola.

Active School Transportation is an Investment in School Health

Pilotprojektet Aktiva skoltransporter blev en succé och fick 45 lågstadieelever att gå och cykla i över 100 mil. Ett oväntat resultat var att barn som tidigare inte varit i tid till skolan nu var det, konstaterar forskarna Stina Rutberg och Anna-Karin Lindqvist.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Den vetenskapliga frågan och det moraliska svaret

Denna artikel behandlar hur förintelsen ska undervisas enligt den svenska skolans läroplan där den tillhör det central innehållet. Artikeln analyserar elevers responser på en fråga från det nationella provet i årskurs 9. Den diskuterar hur elever förstår förintelsen ur  två perspektiv: en traditionell historisk förståelse alternativt ett samtida moraliskt uppdrag.

Förskollärares ledarskap som ett kunskapsfält i behov av begreppsliga resurser i förskoleverksamhet, utbildning och forskning

The present study aims to investigate supervision activities as a form of teaching leadership in preschool teacher education. Work-based education constitutes a particular context for understanding of leadership in preschool due to its intention of bridging between practical and theoretical experience and knowledge.

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

Barn som busfrön eller kreativa aktörer?

I artikeln kommer ett enskilt, överraskande trassligt, fokusgruppssamtal med fyra elever att omtolkas med utgångspunkt i Charles Sanders Peirce’s begrepp abduktion. Materialet är hämtat ur ett treårigt forskningsprojekt kring elevers erfarenheter av konstnärlig undervisning som bedrevs av professionella konstnärer.

Påtagligt rörligt. Om abduktiva tankerörelser i pedagogisk forskning.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

Livsvärldsfenomenologisk belysning av abduktion inom pedagogisk forskning: exemplet lärarblivande

I den här artikeln belyses och diskuteras abduktion inom livsvärldsfenomenologisk forskning. Syftet är att visa hur abduktiva processer inom en pedagogisk livsvärldsansats kan öppna upp för nya pedagogiska upptäckter, samt hur detta arbetssätt kan bidra med en fördjupad förståelse inför användningen av abduktion inom pedagogisk forskning.

Främmandegöring i samtida antropocen – om konstens metoder i skolan

De frågor artikeln söker svar på är: På vilket vis kan främmandegöring förstås som en pedagogisk metod? Hur kan främmandegöring användas som ett kritiskt perspektiv i utbildning? Artikeln utgår från bildämnet och dess konstnärliga metoder.

Återbruk i antropocen

Syftet med artikeln är att skapa kunskap om hur återbruk kan förstås som didaktisk verksamhet. Artikelns forskningsfrågor är (1) Vad är ett möjligt undervisningsinnehåll om återbruk? (2) Hur kan detta återbruksinnehåll förstås i relation till vår samtid antropocen: vad är det som förs vidare och på vilket sätt?

Antropocen och utbildning – direkta naturmöten och demokratiska processer

I den här artikeln lutar vi oss främst mot den franska filosofen Bruno Latours resonemang om de konsekvenser antropocen har för människans behov av relationsskapande och tillhörighet. Eller formulerat som en utmaning att konfronteras med i undervisningen: Hur kan undervisningen skapa relationer med ”det mer än mänskliga” där människan utgör en integrerad del i biosfärens levande och materiella processer?

Didaktiken efter idealismen

Artikelns syfte är att skapa medvetenhet om den tyska idealismens påverkan på didaktiskt tänkande, både när det gäller undervisningsinnehåll och specifikt när undervisningsinnehåll förstås i relation till antropocen. Artikeln är strukturerad så att den belyser de två aspekter som ingår i artikelns titel: kopplingen mellan didaktik och idealism, samt undervisningsobjektets status och antropocen.

Förskolans utbildning i Antropocen

Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats.

Jordbundna erfarenheter, kunskaper och kopplingar om väder och klimat

Denna studie har som syfte att undersöka vilka kunskaper och erfarenheter som förskollärare lyfter fram i samtal kring förskolebarns utforskande av väder och klimat som naturvetenskapliga fenomen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!