Systematic Quality Development. A Demand at Odds with the Everyday Complexity of Teachers’ Work

This article aims to analyse the conditions experienced by teachers and other school staff members in their work with systematic quality development within the everyday complexity of work at school. The method consists of research circles, a form of researcher-led discussion, together with teachers, principals and other school staff, held at the schools. The research circles are part of a research- and development programme concerning newly arrived pupils, in collaboration with an institute and a municipality in Sweden. The focus of the research circles is to identify areas in need of development, make tacit knowledge visible and promote knowledge development. During the course of the programme, a number of obstacles to development work arose, which led us to an analysis of the recurring problems and demands of systematic quality development. The analysis points to the different rhythms of fast-paced everyday work on the one hand, and slow-paced development work on the other. In conclusion, we emphasise the need for time for reflection, organisational structures that support development, and finally the need to develop competence in reflective practices regarding development, an addition to the competence in reflective practice on teaching, in which the staff are already skilled.

Författare: Ulrika Jepson Wigg, Mälardalens högskola, Eskilstuna.

Anna Ehrlin, Mälardalens högskola, Eskilstuna.

Systematic Quality Development. A Demand at Odds with the Everyday Complexity of Teachers’ Work

International Journal of Learning, Teaching and Educational Research Vol. 17, No. 11

Sidan publicerades 2018-12-20 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ett skolövergripande samverkansprojekt: Att skapa studiero och en trygg lärandemiljö

Syftet med den här studien är att utvärdera implementering av skolövergripande positivt beteendestöd i en skola i ett socialt utsatt område och att jämföra utfallet med en kontrollskola.

Active School Transportation is an Investment in School Health

Pilotprojektet Aktiva skoltransporter blev en succé och fick 45 lågstadieelever att gå och cykla i över 100 mil. Ett oväntat resultat var att barn som tidigare inte varit i tid till skolan nu var det, konstaterar forskarna Stina Rutberg och Anna-Karin Lindqvist.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet

Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde - skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.

Rikta blicken mot texten

Cecilia Rosenbaum, Ulla Runesson Kempe, Anette Svensson belyser hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas.

Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3

Vilka möjligheter erbjuder en integrerad läs- och skrivundervisning eleverna att förstå barnboken och reflektera kritiskt över dess framställning? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersökt och redogör för i sin artikel.

Att utveckla god taluppfattning hos alla elever i förskoleklass – en interventionsstudie i matematik

Interventionsprogrammet TUFF (TalUppFattningFörskoleklass) stärker elever i förskoleklass i deras utveckling av grundläggande taluppfattning. Det visar Kristin Westerholm, Joakim Samuelsson i en studie med barn i en socioekonomiskt svag miljö med en hög andel elever med svenska som andra språk.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ

Mathias Blomberg, Line Ekman har undersökt hur elever kan utveckla en interkulturell historisk kompetens i termer av decentering.

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

”Låt lärarna vara lärare” – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter

De övergripande frågorna i Per Lindqvist artikel kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som dominerar det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.

What physical education becomes when pupils with neurodevelopmental disorders are integrated: a transactional understanding

Författarna har undersökt vad idrott och hälsa blir när elever med NPF-diagnoser integreras i undervisningen i termer av inkludering och exkludering. Studien tar ett elevperspektiv och utgångspunkten är svårigheterna med inkludering av mer ’osynliga’ funktionsvariationer.

Physical contact in physical education – immigrant students’ perspectives

Annica Caldeborg har undersökt hur elever med utländsk bakgrund upplever beröring i idrott och hälsa.

Extra anpassningar i skolan ur speciallärares och specialpedagogers perspektiv

Författarna Kristin Westerholm, Tove Mattsson och Henrik Lindqvist har i studie har undersökt speciallärares och specialpedagogers erfaren­heter av arbete med extra anpassningar. Resultaten visar bland annat att yrkesgrupperna har tilltro till insatsen.

Vad kan elever som kan formulera natur- vetenskapligt undersökningsbara frågor?

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser