Technology use as a sleep-onset aid: are adolescents using apps to distract themselves from negative thoughts?

The aim of this study was to; (1) explore whether adolescents use technology as distraction from negative thoughts before sleep, (2) assess whether adolescents who perceive having a sleep problem use technology as distraction more compared to adolescents without sleep complaints, and (3) collect qualitative information about which devices and apps adolescents use as a distraction.

Författare: Alexandra Daniels, Meg Pillion, Benita Rullo, Jessica Mikulcic, Hannah Whittall, Kate Bartel, Michal Kahn, Michael Gradisar, Serena V Bauducco

Technology use as a sleep-onset aid: are adolescents using apps to distract themselves from negative thoughts?

Oxford Academics Volume 4, Issue 1 2023

Sidan publicerades 2023-03-07 11:22 av John Miller


Relaterat

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Främmandegöring i samtida antropocen – om konstens metoder i skolan

De frågor artikeln söker svar på är: På vilket vis kan främmandegöring förstås som en pedagogisk metod? Hur kan främmandegöring användas som ett kritiskt perspektiv i utbildning? Artikeln utgår från bildämnet och dess konstnärliga metoder.

Abduktion som alternativ i didaktisk forskning

Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

Elevers delaktighet: Ett sätt att utmana och utveckla aktionsforskning i skolan?

Denna artikel bygger på en analys av elevers delaktighet i tre olika aktionsforskningsprojekt, med syfte att problematisera elevers deltagande i olika faser av ett forskningsprojekt.

Lyssna, höra, agera: etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning

I drygt trettio år har FN:s barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning.

”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnadshavare och elever i skolår F–3

Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i hemmen.

Betyg och prestationsemotioner. En bullrig tystnad i berättelser om en elev i årskurs 4

I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg.

Emotionella positioneringar i elevers berättelser om ämnet modersmål

Syftet med artikeln är att generera kunskap om modersmålselevers erfarenheter om skolämnet modersmål genom att studera elevers emotionella positioneringar i berättande och berättelser om sina relationer till språk.

Att skolas till en läsare – om den svenska skolans läsundervisning under 1990- och 2000-talet genom en ung arbetarmans berättelser

I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor.

”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt

Katharina Dahlbäck och Catarina Schmidt har undersökt möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ett eget utrymme: Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser

I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem.

Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet

Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.

”Nu är man betydligt mer försiktig”: Förskollärare om den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

”Låt lärarna vara lärare” – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter

De övergripande frågorna i Per Lindqvist artikel kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som dominerar det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser