Undervisning i förskolan: En ansats utifrån förskollärares yrkeskunnande

The paper argues that Swedish preschool teachers tend to be depicted mainly as subjects for policy implementation when it comes to their mission to teach in preschool. Taking the perspective of inside-out-professionalism, the paper aims to make visible how preschool teachers have developed professional knowledge about teaching from within the preschool context. The etiethodology is based on content analysis of semi-structured interviews with ten experienced preschool teachers. Teaching is defined openly as a conscious arrangement for learning. Dewey’s notions of experience, environment and subject content further informed the interpretation of the results. Two main categories were discerned, both emphasising the experience and active participation of the child: identifying potential subject components in children’s experience, and arranging an environment in which the child becomes a part. Each main category further included two sub-categories. Thus the present issue of implementing teaching in preschool could gain from research on established preschool practice based on inside-out-professionalism and made visible through Dewey’s theorical lens.

Författare: Johan Liljestrand

Undervisning i förskolan: En ansats utifrån förskollärares yrkeskunnande 

Educare Nr 4, 2021

Sidan publicerades 2021-11-25 09:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan

Ta del av föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser tillsammans med medarbetare och hjärnsmart ledarskap. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 7-8 februari 2022 eller digitalt!

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ett eget utrymme: Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser

I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem.

”Nu är man betydligt mer försiktig”: Förskollärare om den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

Dokumentation i förskolan – en innehållsanalys av förskolans styrdokument i Finland och Sverige

Syftet med artikeln är att bredda och fördjupa förståelsen för hur dokumentation gestaltas i de finländska och svenska styrdokumenten i relation till förskolläraruppdraget.

”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever

Anna Ehrlin, Ulrika Jepson Wigg har utforskat vad lärare väljer att utveckla i övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner.

Meningsbegreppet i pedagogiken

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. I artikeln presenterar Robert Ohlsson en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken.

Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet

Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.

”Normkritisk vaccination” – Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009–2014

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola.

Integrerat läsande och skrivande under ett litteraturarbete i årskurs 3

Vilka möjligheter erbjuder en integrerad läs- och skrivundervisning eleverna att förstå barnboken och reflektera kritiskt över dess framställning? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersökt och redogör för i sin artikel.

Rikta blicken mot texten

Cecilia Rosenbaum, Ulla Runesson Kempe, Anette Svensson belyser hur undervisning som syftar till att utveckla förmågan att dra slutsatser om en skönlitterär huvudpersons karaktärsdrag kan utformas.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ

Mathias Blomberg, Line Ekman har undersökt hur elever kan utveckla en interkulturell historisk kompetens i termer av decentering.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.