Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomförande och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet.

Författare: Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Pedagogisk forskning i Sverige Vol 25 Nr 4 (2020): Kärnan i lärares arbete

Sidan publicerades 2020-12-17 14:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ

Mathias Blomberg, Line Ekman har undersökt hur elever kan utveckla en interkulturell historisk kompetens i termer av decentering.

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Petterssons studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.

Att förstå begrepp eller förstå med begrepp – en studie av litterär begreppsanvändning, tolkning och analys

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna.

Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden

Personal inom förskolor saknar ofta kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap.

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus

Kristina Melker, Elisabeth Mellgren och Ingrid Pramling Samuelsson har undersökt förskollärarens och barnens samverkan i en undervisningssituation.

Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan

Förskolestarten börjar med inskolning. Vårdnadshavarna måste lära sig att bli trygga förskoleföräldrar, att hjälpa sitt barn under inskolningen, att bidra med kunskaper om barnet och att hjälpa pedagogerna att tolka barnets beteende och önskningar under inskolningen.

”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan

Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Är det man ser det som sker? En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus

De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort.

En förskola på vetenskaplig grund

Hur uppfattar pedagoger i förskolan att de nås av forskning och vetenskapligt grundad kunskap? Det är en av frågorna som Jenny Wolf undersöker i sin artikel i Didaktisk Tidskrift.

Tre barn återberättar. Struktursammanbindning i tal och skrift

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.