Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

Syftet med artikeln är att diskutera och problematisera innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet. Detta görs med utgångspunkt i verksamhetsteori som förklarar utveckling och expansivt lärande som möjliga konsekvenser av systemrelaterade motsättningar och verksamhetens objekt som motiverande för mänskliga handlingar.

Författare: Monica Nilsson, Robert Lecusay och Karin Alnervik

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

Ultbildning & Demokrati, vol 27, 2018

Sidan publicerades 2019-01-29 16:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Hem- och konsumentkunskap, 7-8 maj i Stockholm

Årets konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Med föreläsningar om bl.a. bedömning, ekonomiundervisning, HK-undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv samt didaktiska spörsmål unika för just HK erbjuder konferensen dig möjlighet att utvecklas i dina ämneskunskaper och få viktig didaktisk inspiration.

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete – kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning

Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.

Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem

I den här artikeln fokuserar författarna hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget.

Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus

Kristina Melker, Elisabeth Mellgren och Ingrid Pramling Samuelsson har undersökt förskollärarens och barnens samverkan i en undervisningssituation.

Att urskilja och erfara sitt sätt att springa – kan elever lära sig det i idrott och hälsa?

Gunn Nyberg har i sin studie fokuserat på rörelseförmåga i idrott och hälsa på gymnasiet. Hon har studerat vad det innebär att kunna urskilja och erfara sitt sätt att springa.

Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan

Förskolestarten börjar med inskolning. Vårdnadshavarna måste lära sig att bli trygga förskoleföräldrar, att hjälpa sitt barn under inskolningen, att bidra med kunskaper om barnet och att hjälpa pedagogerna att tolka barnets beteende och önskningar under inskolningen.

Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel – ett funktionellt perspektiv

Robert Walldén visar i sin studie av fem olika läromedel för grundskolan att de på flera sätt ger ett svagt stöd för elever att se och förstå de språkliga mönster som kännetecknar olika genrer.

”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan

Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Rektor i skärningspunkten mellan likvärdighet och skolmarknad

Författarna vill med artikel bidra med kunskap i det utbildningspolitiska fältet om hur likvärdighet kan förenas med andra politiska intentioner som skolval och konkurrens.

Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7

Elevers läsutveckling och läsintresse påverkas positivt av att de själva får ställa frågor till texter de läser. Anita Varga har undersökt hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess.

Tre barn återberättar. Struktursammanbindning i tal och skrift

Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Att använda skönlitterära texter inom undervisningen i biologi och naturkunskap

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.

Tre barn återberättar – Struktursammanbindning i tal och skrift

Åsa Wedin och Eva von Walter: Tre barn återberättar - Struktursammanbindning i tal och skrift

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.