Utveckling av räknefärdigheter hos fem- till sjuåringar – Matteuseffekt eller utfall av undervisning

Under ett läsår genomfördes ett interventionsprogram med femåringar, i fem svenska förskolor, för att stötta barns utveckling av taluppfattning och räknefärdigheter. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de uppnådda målen i interventionen var ett utfall av undervisningen eller om de är relaterade till de uppfattningar av tal som barnen hade med sig in i interventionen. Fjorton av barnen som deltog visade i uppgiftsbaserade intervjuer att de ett år efter interventionen uppfattade tal som kända fakta och svarade korrekt på uppgifter inom talområdet 1-10. En noggrannare analys av deras sätt att uppfatta tal visar dock att det finns olikheter beträffande vilka aspekter av tal som barnen har urskilt, respektive ännu inte urskilt. Detta visade sig ha inverkan på deras förmåga att lösa nya uppgifter som går utöver talområdet 1-10. Analysen visar även att förkunskaper kan ha inverkan på hur väl barnen kunde tillgodogöra sig vad undervisningen erbjuder.

Författare: Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe

Forskning om undervisning och lärande, volym 8  nummer 1 2020

Utveckling av räknefärdigheter hos fem- till sjuåringar – Matteuseffekt eller utfall av undervisning

Sidan publicerades 2020-06-22 11:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Engelska för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Här erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Öva och pröva – Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.

Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.

“Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan

Artikeln fokuserar på gymnasieelevers förmåga till kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter och på vad som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla förmågan.

Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden

Personal inom förskolor saknar ofta kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap.

Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Flerstämmig musikundervisning i förskola

Musikundervisningen i ett samverkansprojekt synliggör hur flera innehållsliga aspekter kopplade till just musik kan utgöra en flerstämmig grund i samband med undervisning. Det visar forskarna i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, Ylva Holmberg och Ann-Christine Vallberg Roth, bägge vid Malmö universitet.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete – kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning

Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.

School craft in memories of three generations

Minnen av skolslöjden väcker starka känslor. Utifrån 15 personer från fem familjer har författarna undersökt tre generationers minnen från skolslöjd i Finland mellan 1940‒2010.

Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem

I den här artikeln fokuserar författarna hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget.

Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus

Kristina Melker, Elisabeth Mellgren och Ingrid Pramling Samuelsson har undersökt förskollärarens och barnens samverkan i en undervisningssituation.

Att urskilja och erfara sitt sätt att springa – kan elever lära sig det i idrott och hälsa?

Gunn Nyberg har i sin studie fokuserat på rörelseförmåga i idrott och hälsa på gymnasiet. Hon har studerat vad det innebär att kunna urskilja och erfara sitt sätt att springa.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer