De tekniska möjligheterna i dagens klassrum hjälper mig att se många sidor av eleverna som jag inte hade fått se annars. Det säger Anna Bergström, speciallärare på Lejonströmsskolans grundsärskola.

Appen Privatliv är ett extra tillgänglig material om känslor, relationer och sex. Målgruppen är ungdomar inom särskolan och appen är utvecklad av Zafire Vrba och Nathalie Simonsson tillsammans med elever ur grundsärskola och gymnasiesärskola.

Missriktad omsorg gör att alltför mycket bakande och fikastunder tränger ut en mer vardagsnära matlagning som hade kunnat rusta elever på grundsärskolan för ett mer självständigt vuxenliv, visar kostvetaren Albina Granberg i en färsk avhandling.

Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.

Elever i särskolan bakar för mycket söta bakverk och lagar för lite mat. Den matlagning som görs är dessutom för avancerad. Den slutsatsen dras i en ny avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet.

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels så är den matlagning som görs allt för avancerad. Det menar forskaren Albina Granberg.

Martina Nilsson letade efter läromedel på nätet för att hitta det som passade hennes elever i grundsärskolan. Ett tidskrävande arbete med varierat resultat. I dag använder hon Specialpedagogiska skolmyndighetens söktjänst Hitta läromedel, som omvärldsbevakar och samlar läromedel från förlagen på ett ställe.

Vad gör man när traditionella läromedel inte räcker till? På Mariedals grundsärskola i Varberg använder man sig av vardagssituationer och allt som finns runt omkring för att utveckla kommunikationen för elever med medfödd dövblindhet.

Utåtagerande barn löper stor risk att må dåligt om de inte får rätt bemötande redan i tidig ålder. På särskolan i Linköping är skäll och konsekvenser bannlysta. Istället arbetar personalen med lågaffektivt bemötande.

Bara var tionde lärare i särskolan vill stärka betoningen på kunskap. Det framkommer när denna lärargrupp för första gången ingår i ett större svenskt forskningsprojekt.

En fjärdedel av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning varken jobbar eller pluggar. Tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelar stor roll för att hitta en sysselsättning. Mer kunskap kan leda till bättre stödinsatser, enligt forskning vid Högskolan i Halmstad.