Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation.  

Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Lärarnas arbetsmiljö har förbättrats på flera skolor sedan ett forskarteam besökt arbetsplatserna och implementerat nya metoder. "Sättet vi har stöttat skolorna har visat sig vara bra och uppskattat", säger Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Många elever känner sig stressade och till och med förskolebarn har symtom på stress. Men hur märks det att barn och elever är stressade? Här får du tips på några saker att vara uppmärksam på.

Fredrika Mårtensson är docent i miljöpsykologi vid SLU i Alnarp där hon undervisar och forskar om utomhusmiljöers betydelse för människans välbefinnande. En rad projekt och utredningar rör planeringen av skolgårdar och andra vardagsmiljöer för barn.

Ett forskarteam har hjälpt skolor att förbättra arbetsmiljön med lyckat resultat. En framgångsfaktor är att avsätta tid och engagera hela skolans personal, enligt Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Forskning visar att det finns tydliga samband mellan jobbmobbning, psykisk ohälsa, långa sjukskrivningar och till och med självmord. Men vad är mobbning? Och vad kan man göra?

Hur kan hälsa få en naturlig plats i skolvardagen? Läraren Mark Siegbahn på Drottninghögsskolan i Helsingborg satte hälsa i fokus och det ledde till att bråket minskade betydligt.

Många elever känner sig stressade av skolan. Men det finns enkla åtgärder som kan minska skolstressen. På Stureskolan i Boden har man under perioder läx- och provförbud och i klassrummet är tydlighet ett ledord.

Fysisk aktivitet under skoldagen kan både minska konflikter och göra eleverna mer koncentrerade på lektionerna. På Bäckahagens skola i Stockholm finns rörelse med under hela skoldagen.

Lärare vill ha tydligare ramar för att ingripa mot stöket. Men vad behöver eleverna för att trivas i skolan? Det vet forskaren Ylva Odenbring.

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.