Ylva Mårtens har ägnat hela sitt yrkesliv åt att lyssna på barn. I en ny antologi undersöker hon glappet mellan barnkonventionens artiklar och barnens verklighet.
Inflytande är ett svårdefinierat område och begrepp både inom forskning och i förskolan. I förskolan skapar områdets vida struktur problem med att finna bra former för barns inflytande. Inflytande relateras ofta till obestridliga värden, exempelvis kopplade till Barnkonventionen, vilket påverkar de diskussioner som är möjliga att föra inom området, skriver Carina Peterson, Högskolan i Borås.
Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.
Tegs centralskola i Umeå deltar i ett världsunikt projekt om artificiell intelligens och barns rättigheter. Endast ett fåtal skolor i världen har valts ut av UNICEF till projektet som i Umeå leds av forskare från Umeå universitet.
Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, konstaterar Lisa Isenström i sin avhandling.
Ett bra elevinflytande är otroligt viktigt, för det är eleverna som bäst vet hur deras skolvardag ser ut och vad som kan göras bättre, säger Jenny Nilsson, barnombud på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Barn som har en funktionsnedsättning har rättigheter både utifrån barnkonventionen och utifrån konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hur kan förskolor och skolor arbeta för att följa dessa?
Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.
Skolan ska hjälpa elever att utvecklas, de ska få uttrycka sin mening och de har rätt till vila och lek. Det gäller även elever med funktionsnedsättning. Hur kan skolan leva upp till dessa rättigheter?
Lärmiljön ska vara inkluderande säger skollagen, en fråga som är komplex. Under tre år har deltagarna i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram "Inkluderande lärmiljöer" undersökt området. Den nya kunskapen har inneburit en förändring av praktiken.
Forskning och kunskapsspridning är viktigt när barns rättigheter ska tillämpas i praktiken. Barnombudsmannen fortsätter sitt arbete med att öka kunskapen om barnkonventionen som lag.