Forskning och utveckling kategorier
Normer styr de nationella proven i skrivande
De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.
Forskning och utveckling inom kategori "Bedömning"
Visar sida 21 av 26
Välj typ av innehåll inom kategori "Bedömning":
Forskning och utveckling kategorier
Ilona Rinne: Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg
Lärare väger in annat än elevers kunskaper vid betygsättning, aspekter som inte uttrycks i styrdokumenten. Det visar Ilona Rinnes avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning
Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. En undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3
I Maria Levlins avhandling undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3.
Forskning och utveckling kategorier
Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan
Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.
Forskning och utveckling kategorier
Det godkända fusket. Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker
Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.
Forskning och utveckling kategorier
Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov
Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.
Forskning och utveckling kategorier
Dimensionality and predictive validity of school grades. The relative influence of cognitive and social-behavioral aspects
Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Serier
Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna
Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.
Forskning och utveckling kategorier
Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige
Vad gör pojkar i åk 3 med nationella provets texter och vad gör nationella provet med pojkars texter? Hur visar pojkar sina kompetenser att skriva texter på nationella provet? Det har Katharina Andersson undersökt i sin avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Serier
Filmning och sambedömning synliggör förmågor
Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.
Forskning och utveckling kategorier
Betygen påverkar val av bostadsort
Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.