Grades are expected to motivate students to perform well in school. However, the connection between grades and student motivation and achievement is not clear. Understanding the relations between grades and student motivation and achievement requires knowledge about students' experiences of being graded, which is underreported in research. This study uses large-scale data to investigate Swedish…

Gymnasieelever upplever betyg både som en drivkraft och som en källa till stress. Flickor beskriver oftare än pojkar att betyg väcker negativa känslor, och elever som upplever betyg som jobbiga har i genomsnitt sämre skolresultat. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Girls appear to benefit more from classroom-based assessment, whereas boys achieve comparatively higher results under blind grading. However, the existing knowledge base is limited, as previous studies rely on older datasets, focus primarily on compulsory schooling, and lack access to comprehensive register data from upper secondary education. This study addresses these gaps by analyzing recent…

Barn som har en positiv tilltro till sin kropps fysiska förmåga får högre betyg, visar forskning. För flickor visades dock även en koppling mellan kropps­missnöje, social kroppsångest och sämre betyg.

Skolsegregationen har ökat i Göteborg. Elever med höga betyg söker sig till samma skolor, medan de med lägre betyg samlas på andra skolor, visar en studie gjord på Göteborgs universitet.

A study by University of Texas at Austin economist Jeffrey Denning, presented at Harvard Graduate School of Education, indicates that grade inflation in US schools is negatively affecting students' academic and economic outcomes.

Att få betyg tidigt i skolan kan få negativa följder för barns psykiska hälsa. Det visar en studie från Lunds universitet. Det är i synnerhet flickorna som löper risk för att drabbas av ångestsymtom.

Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt, särskilt flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning pekar i stället på skolan. Den visar hur betyg, prestationskrav och skolreformer har gjort skolan till en arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.

Familjens socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för elevers betyg i idrott och hälsa i årskurs 9, visar en analys av betygen för 1,4 miljoner i elever åren 2000–2017. "Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen", säger forskaren Alexander Jansson.

Familjebakgrund spelar en allt större roll för vilket betyg elever får i idrott och hälsa. Det visar en ny studie som analyserat data från 1,4 miljoner elever under åren 2000–2017.