Kunskapsbidraget har gett fler lärare i skolor där många elever har en svag socioekonomisk bakgrund. Det har däremot inte förbättrat elevernas resultat på de nationella proven, visar en rapport.

Flickor som är missnöjda med sina kroppar får lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, medan elever som har stark tilltro till sin fysiska förmåga presterar bättre. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Att få betyg tidigare i skolan kan ha negativa konsekvenser för barns psykiska hälsa, visar en studie från Lunds universitet. Det är framför allt för flickor som risken att drabbas av depression och ångestsyndrom ökar.

Införandet av betyg från årskurs 6 bidrog till ökad psykisk ohälsa, i synnerhet bland flickor. Det visar den första stora vetenskapliga studien på området. Flickor är mer känsliga för effekterna av betyg, kanske upplever de större press av att bli bedömda och att jämföras med kamrater, säger forskaren Anna Linder.

Flere lærere i videregående skole prøver ut vurderingsformer med mindre bruk av karakterer. Det kan skape lojalitetsdilemmaer for lærerne.

This study examines social networks' role in high-achieving students' transitions from upper secondary school to higher education. A specific focus is on the configuration of their social network, its' stability over time, and how the students experience the nature of the relationships in the network. (pdf)

Höga betyg och stark studiemotivation är ingen garanti för en lyckad övergång till högre studier. En ny studie vid Stockholms universitet visar tydligt hur elevers tillgång till stödjande nätverk – eller bristen på sådana – påverkar möjligheterna att ta sig vidare till universitet och högskola.

Nära var femte elev går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Hur hamnade vi här och hur ska ett nytt betygssystem lösa problemet? Forskaren Magnus Hultén har granskat hur dagens skolsystem växt fram – och vad som krävs för att vända utvecklingen.