Höga betyg och en stark studiemotivation är ingen garanti för en lyckad övergång till högre studier, visar en ny studie. Den som saknar ett stabilt nätverk med rätt typ av stöd riskerar att hamna i ett slags tillstånd av limbo efter gymnasiet, utan tydlig riktning eller hjälp att ta nästa steg, säger Carina Carlhed Ydhag,…
Det kommer att krävas stora insatser av skolledare när det nya betygssystemet ska införas. Det konstaterar Helena Reierstam, universitetslektor vid Stockholms universitet som forskar inom kunskapsbedömning.
I ett nytt forskningsprojekt på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU) ska flera olika yrkesgrupper samverka för att försöka skapa verktyg för att öka skolnärvaron och få fler elever att få godkända betyg.
De nya förslagen om betygssystemets egenskaper och struktur har fallit mellan stolarna i debatten där huvudfokuset har legat på utredningarna om nya läroplanen och lärarutbildningen. Arne Engström pekar på några centrala svagheter i den nya betygsutredningen.
Den psykiska ohälsan bland unga har under de senaste 30 åren ökat särskilt mycket bland lågpresterande elever, visar en ny studie vid Umeå universitet. "Låga betyg verkar straffa sig senare i livet", säger Björn Högberg, en av forskarna.
Ny forskning viser, at skoler med ledere, der fik høje karakterer fra gymnasiet, har lavere sygefravær blandt medarbejderne og bedre elevresultater – men færre vælger en karriere i det offentlige.
Att blanda svaga och starka elever samt elever från studievana och mindre studievana hem ger bäst resultat enligt forskning från Linköpings universitet. Erik Rosenqvist har jämfört högstadieelevers ambitionsnivå, resultat och gymnasieval, det visar sig då att medan svagare elever verkar inspireras av duktiga klasskamrater, så kan för många starka elever påverka varandra negativt.
Ungdomar med mycket fysisk aktivitet har inte bättre betyg däremot rapporterar de bättre psykisk hälsa. Mycket skärmtid har samband med både sämre psykisk hälsa och lägre betyg, visar ny forskning. "Det är viktigt att i skolan diskutera hur unga kan få en balans i livet", säger forskaren Karin Kjellenberg.
Korta rörelsepauser under lektionstid tycks gynna lärandet. Det visar Karin Kjellenberg som forskat om sambandet mellan fysisk rörelse, skärmtid och hjärnhälsa hos högstadieelever.